Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Italiensk statshushållniog, af Giovanni Lerda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
måste alltid framhållas: i fosterlandets namn, för den
fosterländska religionen har hären i detta tunga
ögonblick påtagit sig den smärtsamma uppgiften att
tillbaka-kasta de skaror af ogärningsmän, som hotade frihet och
civilisation med undergång. Det vore löjligt, om det
icke vore så sorgligt. Hänvisningen på en fyrtioårig
regering ger dylika ord märg och kraft ..— en regering
som fört landet till dess nuvarande tillstånd.
Man småler nu belåtet öfver de italienska vapnens
seger, löjliga seger öfver vapenlöse män, öfver kvinnor,
utmärglade af försakelser och ansträngningar, man
småler åt den förskräckelse, man tror sig ha utsått; man
småler särskildt belåtet vid tanken att ha krossat den
socialistiska ormens hufvud, den egentliga orsaken till
allt det onda och den öfverståndna ångesten. Jag har
i början af denna uppsats hänvisat på, att i Italien
finnas hvarken de historiska eller de ekonomiska
förutsättningarna för en revolutionär aktion från socialisternas sida.
Visserligen växa deras antal och inflytande mer än man
i allmänhet antager, deras uppfostrande, kultur och
sedlighet utbredande propaganda vinner ständigt terräng,
men det oaktadt skulle saknas det ekonomiska substratet,
liksom äfven det moraliska, nämligen folkets bildning
och uppfostran, brister än i dag i många afseenden.
Det är just detta, ännu icke för socialismen vunna och
till intet politiskt parti sig bekännande folk, som reser
sig upp emot denna tunga finansiella och ekonomiska
börda och skriker på bröd. Det var en blind revolt,
men för alla som icke äro blinda samtidigt ett symptom
och en varning. Det skulle kunna vara början till en
revolution — men ingen proletärrevolution, utan till en
småborgerlig, frammanad genom de små besittande
klassernas alltför tröstlösa, alltför förtviflade läge. Arbetaren
kan gå med sin arbetskraft ut på den utländska
marknaden: småbonden, småhandlaren, handtverkaren invänta
hemma i landet utmätningsmannen, som fråntager dem
det lilla de ega. Helt säkert skall äfven proletariatet,
den helt och hållet egendomslösa massan, deltaga i en
revolution, men den skulle icke utkämpas i dess
omedelbara intresse. Det är småborgarne, som prässas mellan
utländsk konkurrens och inhemskt skatteutsugningssystem
och söker tilltrotsa sig litet lif. Denna gång var det
en formlös, planlös rörelse, i morgon skall den, om icke
ett system af ekonomisk, finansiel, politisk frihet ändrar
tillståndet, bli tillräckligt stark att skapa fritt lopp för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
