Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Londons universitet, af Alexander Tille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
sitetens i Oxford, Cambridge och London44 inrättning
samt anmärker, att de högre läroanstalterna i London,
hvilka till antalet voro åtta, bildade ett fullständigt
akademiskt lärosystem, “som ej fattades något annat än en
gemensam öfverledning och en hög kanslers protektion44.
Dessa åtta anstalter voro i första rummet naturligtvis
Greshams stiftelse, Westminsters och St. Pauls
teologiskolor, rättsskolorna vid Court of Chancery och Doctors
Commons, vidare College of Heralds och St. Pauls skola,
som grundats 1510 af Colet.
Till följd af Bacons verksamhet hade hans samtidas
uppmärksamhet på ett ända dittills okändt sätt riktats
på naturvetenskaperna, och “Den nya Atlantis “ idéer
verkade allt framgent. Det var sålunda ej underligt, att
man slutligen försökte omsätta dem i verkligheten och
särskildt göra dem gagneliga för London. Är 1661
framlade skalden Cowley ett vackert utarbetadt “Förslag till
experimentalfilosofiens främjande44 genom en stor
läroanstalt vid Themsen med laboratorier och allehanda
apparater för naturvetenskaplig forskning och med en
lärarekår af tjugu därstädes bofasta professorer. Alla den
frisinnade bildningens grenar skulle tillgodoses, men
största vikten läggas på undervisning i ren och använd
naturvetenskap. Cowley lyckades ej vinna ett
tillräckligt antal för saken offervilliga personer, hela planen
gick om intet, och det dröjde öfver halftannat
århundrade till dess det ånyo upptogs — egendomligt nog
äfven nu af en skald, nämligen Thomas Campbell,
författaren till “Hoppets fröjder44. År 1825 skref Thomas
Campbell till Brougham sitt berömda öppna bref, hvari
han påvisade de brister, som för ernåendet af en högre
bildning funnos i de londonska
undervisningsförhållandena. Han yrkade på inrättandet af ett stort universitet
för att “grundligt och i de mest olika riktningar
undervisa, pröfva och med akademiska hedersbetygelser smycka
Londons ungdom44, medan tillika jämte denna
vetenskapliga utbildning “de billiga lefnadsomkostnaderna i
för-äldrahuset och det sedliga inflytande, som därifrån utgår,
skulle blifva bestående44. Denna vädjan till
offentligheten fann ett vidsträckt och lifligt gensvar. Inom mindre
än två år tecknades aktier till ett belopp af nära tre
millioner kronor, och redan 1827 lade hertigen af Sussex
grundstenen till en ny, präktig universitetsbyggnad vid
Gowerstreet. Ar 1828 öppnades lärokurserna vid de
filosofiska, juridiska och medicinska fakulteterna för 557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
