Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Londons universitet, af Alexander Tille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
studenter. Det nya institutet tilläde sig af egen
maktfullkomlighet den benämning universitet, som beträffande
det gamla Greshamuniversitetet kommit ur bruk, och
dess innehafvare upp bjödo alla medel för att erhålla
kronans sanktion samt rättighet att utdela akademiska
grader. Detta var emellertid icke så lätt. En hel del äldre,
privilegierade institut inlade däremot sin gensaga, med
framhållande af det orättmätiga i ett dylikt företräde åt
en ny och ännu obepröfvad institution framför
hufvud-stadens gamla ansedda bildningsanstalter. Redan tycktes
saken för all framtid förlorad, då i början af 1830-talet
en af de stora religionsfrågorna ännu en gång trädde i
förgrunden vid de gamla universiteten.
Anda till denna tid hade endast medlemmar af den
engelska högkyrkan haft tillstånd att studera vid de
tvenne gamla universiteten. Denna i våra dagar nästan
ofattliga inskränkning hade ett mycket kraftigt stöd i
collegelifvets religiösa gestaltning äfvensom i de intima
förbindelserna mellan oxforder- och
cambridgevetenska-pen och högkyrkan, och ingen tviflade på, att ej ett
insläppande af andra bekännelsers anhängare eller af irreligiösa
element i de i själfva verket som familjekretsar
betraktade collegekorporationerna skulle medföra ett fullkomligt
omstörtande inflytande. Men de frisinnades önskningar,
äfven i parlamentet, gingo just ut på att spränga detta,
mot vår tid så föga svarande klosterlif. En omfattande
agitation sattes i gång, och en bill om rättighet äfven
för dissenters att i Oxford och Cambridge erhålla
akademiska grader kom före i parlamentet. Billen gick
segerrikt genom underhuset men förkastades år 1834 af
öfverhuset, och allt förblef vid det gamla — eller rättare
icke vid det gamla, ty förkastandet af billen skänkte
ifrarne för det nya universitetet i London ett nytt vapen
i händerna, på samma gång önskningarna efter en
universitetsreform vunno insteg i vida kretsar. Hvad man
än kunde tänka om de gamla universitetens privilegier,
ingalunda var det tidsenligt t. ex. att en londonbo, som
ej tillhörde statskyrkan, förvägrades vid dem vinna den
akademiska lagern.
Ifrågavarande bilis förkastande blef sålunda
utgångspunkten för en ny agitation till förmån för Londons
privatuniversitet, ja, detsamma alstrade därtill en alldeles
ny riktning och blef därigenom bestämmande för
universitetets hela framtida utveckling, som gick ut på intet
mindre än all teologis och all dogmatisk religions uteslu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
