Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Brefväxling mellan en modärn fritänkare och en präst i svenska statskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
helt känner sig själf, har pejlat sitt väsens djup, känner
både sina förmögenheter och sina kunskapskällors
begränsningar, ty den rena formen ensamt ger icke något
innehåll.
Det förefaller mig till och med som skulle en dylik
enskilds lifserfarenhet, ej gärna logiskt kunna tagas till
utgångspunkt förr än hela lifsloppet vore afslutadt och
alla den enskildes möjligheter förverkligade. Det skulle
ju annars kunna hända att några fakta tillstötte som
ställde alla de förra i ny dager, kunde hända att
någon-städes ifrån ur hjärtats marker framvälde en åder af t.
ex. religiöst behof med sådan oemotståndlig makt att
den sprängde hela den med möda hopfogade
lifsåskåd-ningen som en stormflod splittrar svaga fördämningar.
— Jag kan alltså icke tillerkänna din nya grund någon
bärighet.
Din positiva vinst skulle nu vara, säger du, att detta
närvarande lif så mycket mer är ditt och det lifvet vill
du lefva helt och fullt. — Ja — om någon kunde
komma därhän att få garanteradt att detta närvarande lif
vore hans; om det stod i den enskildes makt att lefva
detta lif helt och fullt, om det stod i en människas makt
att göra sig fri och besegra alla hinder utifrån och
inifrån — och likväl lefva. Din vinst är nog äfven den
imaginär, en önskan endast som ej förverkligas förr än
du lyckats förändra vilkoren som betinga en mänsklig
tillvaro i denna värld; men äfven med det underverket
blir det ju icke längre just detta närvarande lif. — Du
ser, jag kan också något litet logik. —
Men låt oss jämka litet på den stränga
följdriktigheten. — Du vill lefva detta lif så godt det låter sig
O e o
göra, så rikt och så angenämt som möjligt under
närvarande förhållanden. Men du fruktar förebråelser för
själfviskhet och ändamål slö shet. Du har därför äfven
“allvarliga uppgifter44, du vill lefva för arbetet på
mänsklighetens kommande lycka. — “Vill!44 — Du? Hvad
tror du en man på din nya ståndpunkt vill: du, en
naturprodukt lika visst som den i urvärldens hetta
formade kristallen eller den under en svalnad sol
växande granen? Anden, som är relatift fri, vill, den,
som uteslutande drifves af naturkraften, måste: till och
med den så kallade “anpassningen44 efter nya
förhållanden framgår af tvång. Det är mig omöjligt se, hvar
du får friheten ifrån. Och uppgifter? förpliktelser?
Efter hvilken norm mäter du din plikt, om du ej äger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
