Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Brefväxling mellan en modärn fritänkare och en präst i svenska statskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
någon andens frihet och ej känner en i sig själf
fullkomlig och medveten förnuftig vilja: Gud som vi säga?
Och arbetet på släktets lycka och förbättring? Det
ordet har jag träffat tusen gånger i den nya litteraturen
och kan dock i detta, sammanhang omöjligt få något ur
det. Släktet kan icke blifva på mer än ett sätt från
din ståndpunkt, det blir som den inneboende
naturdriften bildar det, så och ej annorlunda, för så vidt detta
skall vara detta. Och dess lycka, förutsatt du kunde
göra något från eller till? — Att, under ett ögonblicks
framträdande mot bakgrunden af en oändlig natt, göra
ännu litet större effekt än det nuvarande släktet gör,
liksom den ena gnistan glänser • litet mer än den andra
i mörkret. Andamålslöst, käre vän, absolut
ändamåls-löst, i stort sedt. —
“Det skall lida, det skall njuta; Det skall glädja
sig och gråta,
och förakta Zevs“ -— liksom Prometevs, och
försvinna liksom han. — — Det kunde så godt försvinna
genast med sina beslöjade kval och stimulerade fröjder.
Din föreställning om gudsdyrkans upprinnelse ur
fruktan parad med litet ästetik delas ju af ej så få
framstående män och har ett om än svagt stöd i en del
vildars seder. De första spåren af gudsdyrkan gömma
sig emellertid bortom historiens morgon och hvad vi i
den vägen finna hos de äldsta folk, om hvilka vi äga
någon kunskap tyder mera på tacksamhet än fruktan, t.
ex. soldyrkan. Frågan må anses, från vetenskaplig
synpunkt, öppen. Men bestämdt felaktig är den slutsats
till hvilken du kommer. Ty skulle genom människans
ökade kunskap om medlen (makten) att bekämpa de
omkring henne lurande farorna i naturen, gudsdyrkans
orsak försvinna, så skulle nödvändigtvis de mest
upplysta folken vara i det närmaste religionslösa. Det
stämmer dock illa med erfarenheten. Eller hvad säger du
själf om dina amerikaner, uppfinnarefolket? Och
engelsmän, schweizare och vi svenskar “det mognaste folk på
jorden“ (kungsord, förstår du)? — Af större vikt än
frågan om de första yttringarna af gudsdyrkan är likväl
i min tanke det faktum, att hos människan finnes, så
långt historia och saga går, ett religiöst antag. Detta
af dig erkända faktum är en faktor med hvilken du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
