Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Brefväxling mellan en modärn fritänkare och en präst i svenska statskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
än ett afseende maka åt sig för en högre, en organisk
åskådning, där äfven det inre lifvet kommer till sin rätt.
Den allt mer djupgående naturforskningen själf drifver
på i den riktningen. Man tyckes ändtligen börja förstå
att Sfinx gåta är ej löst därmed, att man från det stora
fossila benhuset radar upp en mängd benknotor och med
litet fantasi till hjälp konstruerar fram något
människo-liknande. För mig har det alltid varit ett axiom att
varelser som lefva under liknande yttre förhållanden måste
hafva en något så när liknande fysisk struktur, och det
skulle varit mer än besynnerligt, om man icke i
forn-världens menagerier kunnat igenfinna några konturer af
nu lefvande djur och djurmänniskor, men det intressanta
i saken, i mitt tycke, är det resultat till hvilket man
ändtligen i det naturvetenskapliga lägret i dessa dagar
kommit, den slutsats som jag för min del redan gjort
för årtionden sedan, nämligen att: om människan
utvecklats från den lägsta form af ryggradsdjur led för led
under långliga tider, finnes intet giltigt skäl hvar för
evolutionen skulle vara af slutad med just människan
(Pac-kard). Där är den kritiska punkten och där befinner
man sig i dagsljus. Jag behöfver ej för dig påpeka,
hvilka omätliga rymder här öppna sig, om eljest hela
evolutionsteorin står sig, om lösningen blir klar sedan
den nödvändiga fällningen genom en kompetent och
allsidig kritik kommit till stånd. När för ej fullt ett halft
sekel sedan de biologiska och fysiologiska upptäckterna
började strömma in på oss framförda af en hel stab
samtidiga snillen verkade det i början nästan
bedöfvan-de. Sedan man hunnit lugna sig något tedde sig
mycket helt annorlunda än i den första förtjusningsfebern,
och de områden blifva allt större där man nödgas
begagna helt andra redskap än synglas, prisma, siffror, våg
och deglar. Man börjar göra allvar på ett helt annat
sätt än först var ämnadt af den stora och sköna
sanningen: universum är lagbundet; man kommer på spår
helt flere och högre lagar än man ville räkna med på
den tid Büchner utgaf sin: Kraft och Materia. Man
sätter sig ej längre förnämt öfver fakta blott därför att
de ej passa i systemet, man kan ej längre undgå erkänna
berättigandet af den fordran, att då man utgår från
anspråk på förutsättningslöshet, kan man ej affärda på
vanligt och trovärdigt sätt bevittnade tilldragelser med
intetsägande fraser om hallucinationer och dylikt, och
än mindre kan man strafflöst se bort ifrån hvad man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
