Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Brefväxling mellan en modärn fritänkare och en präst i svenska statskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
Förgäfves frestar du den, som känner
evighetsträng-tan, att låta sig nöja med materiela landvinningar. Kunde
tscherkessfursten, då han erbjöds hoflifvets alla
härligheter, blott han ville kyssa zarens purpurbräm, sjunga:
Om ock en värld som skatt sitt yppersta mig bringar,
Jag säljer aldrig dock min pansarskjortas ringar,
Min frihet och mitt hat för slikt;
och då Napoleon den förste kunde svara, då han erbjöds
en civillista på 25 millioner francs, om han ville afstå
från högsta makten: tron I jag vill nöja mig med en
gödsvinsröl? — då lär knappast en verklig
frihetsmän-niska afstå från odödlighetshoppets kobinor för någon
lekamlig valuta. Rädes ock att du öfverskattar vår tids
arbete sedan forskningen “steg ned till jorden“, ty
bort-sedt från många fruktansvärdt stora deficit, som nog
rättvisligen få tillskrifvas detta nedstigande, är nutiden
väl glömsk af det tunga, uppoffrande förarbetet i gångna
tidehvarf, hvars resultat vi inhösta; man glömmer att
det träd, hvars sköna frukter mogna under några få soliga
dagar, vuxit sig stort under en hel mansålder.
I din beundran för våi moderna forsknings
ljussida, en beundran som litet påminner om kung Fredriks
utrop vid genomögnandet af årets regeringshandlingar:
haben wir das alles gethan? gör du dig i hastigheten
skyldig till ett betänkligt fel, då du i sammanhang med
talet om våra framsteg yttrar att vi snart aftvungit
naturen hvarje hennes hemlighet. Förlåt mig, men
naturens hemligheter äro ännu i grund och botten lika
gåtfulla som då egyptierna fyra tusen år tillbaka i tiden
visade sig som “mästare i hvarje mekanisk konst, som
kan bidraga till den mänskliga tillvarons trefnad och
lyx“ * Vi hafva inrättat oss bättre hos henne, vi hafva
mera detalj era dt kartlagt henne och inordnat hennes
företeelser i fack, med af oss påfunna etiketter, men
hennes hemligheter? Vi kombinera flera fakta, våra
serier hafva flere led än förr och få allt fler, och dessa
serier, dessa iakttagelsers resultat under ett ej nämvärdt
moment i kretsloppet kalla vi n^urlagar, vi som ej ännu
kunnat dechiffrera första paragrafen i den verkliga
lagboken, den som ej vi utan lagstiftaren, det må nu vara
hvem som hälst, har skrifvit. Hvem kan säga hvad som
öfverensstämmer eller icke med naturens ordning, sade
* Lord Lindsay.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
