Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Den moderna anarkismen, dess teori och dess taktik, af Georg Adler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534
individualismen uppstått, som hvars hufvudrepresentanter
kunna anses: i filosofien Nietzsche, i historien Treitschke,
i nationalekonomien Julius Wolff och i sociologien
Am-mon, — den senare i förbigående anmärkt en tämligen
svag “hufvudrepresentant“. Den andra strömningen
kommer från vänster — den är af proletärnatur som
någonsin den radikalaste socialism, men står i den
skarpaste motsats till denna, i det den förkastar allt tvång
från statens sida, upplöser samhället i dess atomer och
väntar en harmonisk gestaltning af deras fria gruppering.
Denna så kallade “anarkistiska11, rörelse har hittills varit
af en ojämförligt större styrka än den andra, den har
gifvit upphof till en mängd teorier och skilda
partigrupper i nästan alla kulturländer och ett stort antal
våldsgärningar. Den för dessa egendomliga tankegången
måste därför i främsta rummet intressera oss och skall
i det följande skisseras till sin historiska utveckling.
Den moderna anarkistiska rörelsen har grundats af
fransmannen Pierre Joseph Proudhon (född 1809, död
1865), som för första gången använde ordet “ anarki “,
som dittills gällt som identisk med “regellöshet“ och
“oordning“, för att beteckna ett idealt samhällstillstånd.
Redan genom namnet ville Proudhon ställa denna nya
ordning som var karaktäriserad af den ledande
principen af frihet från herravälde dr-a^ia, ordagrant:
icke-herravälde), i motsats till den hittillsvarande
världshistorien, hvars väsentliga kännetecken uppgifvas vara
förtryck och tvång.
Som utgångspunkt för hans resonnemang tjänar
satsen, att endast det utbyte kan betecknas som fritt
och rättvist, där lika värden bortges och mottagas. Om
— säger Proudhon — de värden rom utbytas icke äro
lika och om den part som förfördelas vid
öfverenskom-melsen märker det, så ingår han aldrig frivilligt på
utbytet. Om alltså olika värden utbytas mot hvarandra,
så kan det endast vara en följd af användning af våld
eller bedrägeri. Om t. ex. en neger säljer till en
slaf-handlare sin hustru mot en knif, sitt barn för en
glas-korall och slutligen sig själf för en butelj bränvin; eller
om någon tillverkar de dyrbaraste tyger och ger bort
dem mot några trasor, så kan ett dylikt utbyte hvarken
betecknas som fritt eller som rättvist.
På grund af denna princip undersöker Proudhon
den för det moderna samhället så karaktäristiska
bytesaffären mellan kapitalist och arbetare, den affär
hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
