Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Den moderna anarkismen, dess teori och dess taktik, af Georg Adler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
direkt lofprisade stöld och inbrott sans phrase alltså
utan något biändamål och för sådant ändamål utgaf olika
anarkistiska spetsbofstidningar som “Hämden“ och
“In-brottstjufven“ o. d.
På allra senaste tiden ha anarkisterna undvikit att
rekommendera den för dem egendomliga taktiken, lärda
och skrämda af den fruktansvärda reaktionen, som från
det hotade samhällets sida regelbundet följt på
yttringarna af handlingens propaganda. «
III.
Det originella i den anarkistiska teorien ligger
uteslutande i hvad som säges om det ideala samhället. De
anarkistiska teoretikernas åsikter om detsamma äro dock
själfva delade. Den principielt radikalaste och på samma
gång enklaste uppfattningen karakteriseras af följande
grundsatser. Enhvars oinskränkta njutningsrätt, ingen
förpliktelse att producera, men å andra sidan på alla
håll en ifrig produktion i följd af samhällets
älskvärdhet mot hvar man. Det är den vises sten, som Hess
upptäckt. Och en Grün, en Krapotkin och många
andra ha trott honom. Tanken är visserligen mycket
vacker; men möjligheten af dess realiserande förutsätter
en allmän moral, som är så himmelsvidt olika den
rådande och — i följd af den mänskliga naturen —
nödvändigt äfven den moral, som framdeles kan förutsättas,
att systemet ej kan annat än förvisas till de sagolika
utopiernas rike.
Proudhons teori är mera moderat. Enligt den
erhåller hvarje individ eller hvarje grupp af individer
nödiga produktionsmedel i form af räntefritt lån af samhället;
alla arbetsbrancher producera då för en försäljning i fri
konkurrens, hvilken påstås skola normera alla varupris i
öfverensstämmelse med de använda arbetskvantiteterna,
så att produkter som kostat lika mycket arbete äfven
uppnå samma priser. Det handlar väsentligen om ett
samhälle, där autonoma produktionsföreningar skulle
uppbära produktionen. Men enligt hittills vunnen
erfarenhet med enstaka dylika föreningar kan man ej annat än
som opraktisk och improduktiv beteckna
arbetareassociationen som normalform för produktionen. Man kan
alltså icke tänka på möjligheten att allmänt genomföra
as-sociationsprincipen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
