Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Den moderna anarkismen, dess teori och dess taktik, af Georg Adler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
äro emellertid redan tillräckliga för att uppvisa
ohållbarheten af denna tankebild.
Men anarkismen har utvecklat icke blott en
själf-ständig teori, utan ock en originel taktik. Och det är
just denna senare som gjort anarkismen så beryktad,
ja karakteriserar den som världshistoriens extremaste
parti. Det anarkistiska partiet är nämligen icke blott
för revolution, för attentat mot sina dödsfiender, ja för
anskaffande genom stöld och rof af de för agitationen
erforderliga pengarna — utan den har äfven dessutom
en taktik, som är dess uteslutande egendom; den af
Netschajew “upptäckta“ handlingens propaganda, d. v. s.
alla möjliga våldsgärningar, uteslutande i syfte att
utbreda anarkismens idé.
Anarkismens taktik karakteriseras redan af den enkla
betraktelsen, att anarkismen endast är idén till en
samhällsförfattning liksom alla andra sociala idéer. Att med
strypande af alla öfriga vilja uteslutande med brutalt våld
föra denna idé till seger är ett farligt återfall till
individens råa suveränitet och tillika en måttlös
själfförhäf-velse. En vidare belysning af den anarkistiska taktiken
ur moralisk synpunkt är alldeles öfverflödig för enhvar,
som bekänner sig till den nuvarande allmänna moralen.
Ty till hvilken bestialitet den barbariska knytnäfsrätten
af handlingens propaganda leder, visa attentaten mot
fullständigt skuldlösa, som den moderna anarkismen
upptagit på sitt program.
Anarkismens taktik är vidare äfven opraktisk,
oak-tadt argumenteringen för handlingens propaganda vid
första anblicken kan synas så enkelt naturlig och
plau-sibel. Ty anarkisterna ha icke tillräckligt tagit med i
beräkningen just de på deras “handlingar“ följande
fruktansvärda repressalier från såväl regeringarnas som det
förskräckta samhällets sida. Anarkismens historia
bevisar dock ovederläggligt att just den energiska
handlingens propaganda icke ledt till anarkismens
föfvän-tade uppsving, utan till dess återgång eller rent af till
dess krossande. Mot en dylik propaganda har för
öf-rigt till och med den anarkistiska teoriens grundläggare,
Proudhon, inlagt sin protest; ty han ogillade uttryckligt
agitationen till rebellion och hade i öfverenstämmelse
med denna sin åsikt endast indignerade ord för sina
epigoners förvillelse ätt tillgripa en sådan lömsk
själf-hjälp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
