Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Musica leggiera, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
temligen ovederhäftiga och konfysa intryck man får af
hans gåfvor, sådana de te sig i denna operett. Oviss
och osäker på det nya området, har hr H. hejdlöst kastat
sig i armarne på familjen Strauss och från dem tagit
både penslar, färg och duk. Däraf det måttlösa
användandet af valsmotiv, låt vara att det gäller en bal. Men
därigenom lida de två tre verkligt lyckade valser, som
partituren innehåller, hvilka nu inblandade med massor
af mer eller mindre oäkta syskon-rhytmer, ej göra den
effekt, som kompositören antagligen afsett. På operettens
kredit-sida stå några lyckade kuplettmelodier i pigans,
kadettens och gubbstutens partier, om man också ibland
får en helsning från kompositören till “Tiggarstudenten44
m. fl. I dessa tre partier utmärkte sig fru Berg, hr
Strömberg och frk. Grünberg, en bergfast terzett, som
ej skämdes för sig. I pigans rol, mer än tydligt en
dotter, denna lilla, i rätt nedstigande till Läderlappens
glada Adèle, hade den förstnämnda ett för sig liksom
enkom skrifvet parti, nästan äfven hr Strömberg, hvilken
som vanligt memorerade och extemporerade på sitt eget
kända sätt, hvilket tyckes få fortgå oanfäktadt äfven
unter den Linden.
Som exempel på den Strömbergska espriten anföra
vi: Det var , omkring 1 Oktober. Hr S. stod nu vid
rampen, sin vana trogen. Så började han ifrigt föra sitt
fickur från den ena fickan till den andra. Interpellerad
svarar han därpå med triumfatorsblick ut åt salongen:
Jag flyttar!
I öfrigt var hr S. rolig nog i rolen, särdeles med
sina dacapokupletter, och om äfven Strömberg ej är
Bergström när det gäller i smyg festande småstadsbrackor,
så gick det ju ej så illa ihop ändå.
Frk. Grünberg gjorde en ganska lyckad debut som
sjökadetten Henri, i Tyskland ett parti för riktiga
operettstjärnor. Hennes röst klang med behag, ej stor, men
rätt fast, musiköra saknades icke, uppfattning och spel
förvånande verserade, hållningen rätt karakteristisk i
vårt tycke, som ej öfverensstämde med Henris svenska
kolleger i salongen, hvaraf somliga tyckte sig “sakna
något44. Skulle vi anmärka något vore det på gången,
ehuruväl man här på Skeppsholmsbron kan få se vida
mer trippande kadetter ja t. o. m. underlöjtnanter. De
begge fruarne, i sin tur döttrar till Läderlappens
Rosalinda, hade fullgoda representanter i damerna Lund och
Frisch, som genomförde sina långa stundom ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
