Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Från kemiens rike, af H. Seidel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
arbete af Buchner. Det utgör ett bevis på, att den sista
kemiska process, som hittills icke kunnat undvara en
vitalistisk förklaring, låter förklara sig genom en ren
kemisk teori. Pasteurs sats, som var antagen som
allmängiltig: ingen jäsning utan organismer, är störtad.
För att uppskatta nyssnämda arbetes principiella
betydelse, torde det vara tillåtet att gå en smula tillbaka" i
tiden.
De “gamla“ kemisterna indelade de kemiska ämnena
i oorganiska och organiska; de första uppstodo enligt
de egentliga kemiska lagarne, för bildningen af de
senare vore en särskild lifskraft nödvändig. Man gjorde,
som man ser, en principiel skilnad mellan oorganisk och
organisk materia. Till organisk materia hörde allt, som
danades i växtens eller djurets lif — just med tillhjälp
af den där “Üfskraftèn“. Inför syntesen af de s. k.
organiska kropparne stod ett nedslående Lasciäte ogni
speranzaJ Då lyckades det Wöhler att år 1828 ur
ämnen af ötvifvelaktigt oorganiskt ursprung framställa en
typisk “organisk“ kropp: af kolsyradt ammonium
urinämne, en ämnesomsättningsprodukt i den djuriska
organismen. Därmed var den vitalistiska teorien besegrad;
den principiella skilnaden mellan oorganisk och organisk
materia måste öfvergifvas, endast af lämplighetshänsyn
till systematiken talar man än i dag om dessa kategorier.
Det erkändes, att oorganisk och organisk materia vid
sitt bildande följa samma kemiska lagar, hvarje dag
medförde nya bevis för den vitalistiska teoriens ohållbarhet
— och snart hade dottern kemi i antalet organiska
förbindelser öfverflyglat modern natur. Endast en grupp
af kemiska processer, jäsningsfenomenen, ville icke rätt
låta förklara sig utan att man tog lifsprocesser till hjälp.
Jäsningsprocessen hade tillika väckt naturforskarnes
intresse och talrika teorier befattade sig med förklaringen
häraf. Pasteurs lysande experimentella arbeten förde
slutligen till ett allmänt omfattande af satsen att
jäs-ningsprocessen vore en fysiologisk akt, som vore nära
och oskiljaktigt förenad med jästcellernas lifsprocess.
Allmänt antogs, att sockermolekylernas upplösning i
alkohol och kolsyra vore betingad af dessa lägre
organismers lifsprocess. Visserligen uttalade i motsats till
Pa-steur mycket betydande kemister, såsom Moritz Traube,
Berthelot, Liebig och Hoppe-Seyler, den mening, att
jäsningen endast så till vida vore knuten vid jästens
lifs-verksamhet, som jästen framkallade ett ämne som vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
