Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Från kemiens rike, af H. Seidel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
slutsatsen, att de lefvande jästcellerna icke äro
nödvändiga för påbörjande af den alkoholiska jäsningen, utan
att den påbörjas af en kropp, zymas, som visserligen
hittills uppkommit endast i lefvande jästceller. Mot denna
Buchners slutsats ha åtskilliga invändningai blifvit gjorda;
den viktigaste var, att icke själfva prässaften
åstadkommer jäsningen, utan att de i densamma ännu befintliga
mikroorganismerna påbörja jäsningen. Buchner
vederlägger denna invändning genom att uppvisa, att äfven
prässaften, den genom filtrering fullständigt groddfria
prässaften har stor jäsningskraft; att äfven om ett mindre
antal oförstörda jästceller skulle befinna sig i en
präss-saft, den mycket starka jäs verkan icke kan förklaras af
det minimala antalet mikroorganismer; att vidare saftens
jäskraft bevaras under förhållanden, under hvilka lägre
organismers lifsverksamhet är omöjlig. Antiseptika som
arsenikhaltiga syror, kloroform eller toluol, hindrar
visserligen en jäsning genom jästceller, men icke genom
präss-saft ; och det är väl det mest slående beviset för den
kemiska jäsningsteoriens riktighet. Om äfven den kropp,
som åstadkommer sockermolekylernas upplösning,
zyma-sen, ännu icke är närmare känd, så tyckes dess existens
dock vara otvifvelaktig. Därmed har man kommit till
enhetlighet i uppfattningen af den kemiska processen
och den sista ännu felande länken infogad i kedjan af
de rent kemiska förklaringarna af de s. k. organiska
processerna.
Med inkorporerande af den konstgjorda indigon, med
vätets bringande i flytande form och uppvisande af en
cellfri jäsning kan kemien blicka på tre framgångar, som
äro värdiga det århundrade, i hvilket kemien blifvit en
vetenskap.
Wien.
Dr Heinrich Seidel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
