Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - »Arte et marte.» Ett och annat om våra dagars adel, af Noblesse Oblige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63-4
företrädesrättigheter och kännetecken äger föga fher
kvar än namnet. Men äfven om vi erkänna, att en stor
del af landets jord och en myckenhet annat världsligt
godt äfvensom hufvudparten af de officiella ämbetenas
och utmärkelsernas glans och ära ännu innehafvas af
våra adliga släkter, så lämnar likväl ett studium af
kalendrarna det intrycket att en stor mängd af dessa familjer
besitta helt obetydliga medel för upprätthållandet af den
ärfda företrädesrättigheten och att det stundom rätt
minnesrika namnet står i en skärande kontrast till
bärarnas nuvarande sociala ställning.
En ingående granskning lämnar emellertid också ett
öfvertygande bevis om, att våra adelsmän med
förkärlek allt fortfarande ägna sig åt sådana värf och
sysselsättningar, som fullt lämpa sig för flydda tiders begrepp
om adeliga öfningar. Vi finna sålunda, att af adelns
till omkring fyratusen femhundra uppgående manliga
medlemmar, som uppnått myndighetsåldern, ungefär ett
och ett halft tusental följt förfädrens exempel och valt
krigarens lysande men i våra dagar föga händelserika
yrke. Vi träffa dem inom alla grader och både till
lands och vatten; som generaler och amiraler ända ned
till underbefäl och soldater intaga de en märkbar,
stundom dominerande ställning, och krigsbefälet är allt
fortfarande den bland våra samhällsklasser, som äger mest
af aristokratisk färg och anläggning. Särskildt gäller
detta de forna s. k. rangregementena och kavalleriet,
men sedan själfva Svea lifgarde fått vidkännas angrepp
mot sin adliga integritet, spana vi nu för tiden
förgäf-ves efter någon motsvarighet till den gamla adelsfanan,
och inom generalstaben och öfriga genikårer synes adeln
i våra dagar, utan tvifvel af tvingande skäl, blott
undantagsvis göra anspråk att få sin begåfning och
duglighet erkända. Att döma af de många chefs- och öfriga
regementsofficerarebeställningar, som f. n. innehafvas af
adelsmän, måste emellertid dessa sist nämnda allt jämt
och trots en del af tidningspressens olika uppskattning
vara betydande.
Ett område, hvarinom adeln ännu i oförminskad
grad behållit icke blott de förnämsta utan äfven de
flesta platserna, är hofvet. Af dettas till ungefär
tvåhundrafemtio uppgående herrar och damer återfinnas
nämligen flertalet i adelskalendrarna, hvarest märket
O. II:s Jmt. särskildt beteckna dem, som innehaft eller
innehafva aktiv hoftjänst under vår nuvarande konungs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
