Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Myrorna, af A. Forel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
skydda sin tillgång på boskap mot främmande
öfver-grepp. I andra länder, i synnerhet i tropikerna,
användas små strit- och fjärilslarver på liknande sätt som
myrornas gödboskap.
Myrorna förstå alltid att förena sina ansträngningar
för att släpa hem såväl större bitar födoämnen som
större föremål, som skola användas vid stackens
uppförande. I Amerika, Afrika och Indien finnas jagande
myror (dorylider), hvilkas ofantliga kolonier, vare sig öfver
eller under jord, lefva nomadlif. De hålla till någon
tid i en stack eller i ett ihåligt träd med sitt yngel och
företaga därifrån stora plundringståg, under hvilka de
angripa, döda, sönderstycka och hemföra allt lefvande:
kakerlackor, råttor, möss, spindlar, o. s. v. När de
öfver-falla ett af människor bebodt hus, måste alla innevånarne
så fort som möjligt lämna det, och det göra de ganska
gärna, ty inom få timmar blir all ohyra, stor eller liten,
sönderbiten och bortburen. Små barn i vaggan måste
skyddas mot inkräktarne och bortföras. Men så blir
också huset grundligt rengjordt och snart äro alla
myrorna försvunna jämte sitt byte. Hos dessa dorylider
äro de väldiga honorna alltid ving- och ögonlösa, medan
de äfven mycket stora hanarne äro bevingade och
försedda med ofantliga ögon. På en kort resa i Columbia
kunde jag åtminstone delvis iakttaga den med
doryli-derna besläktade arten Ecitons plundringståg.
Ännu mycket märkvärdigare är de svampodlande
myrornas, den syd-amerikanska arten Attinis
lefnads-sätt. I sina mycket stora stackar bilda dessa djur
betydliga ihåligheter af en knytnäfves storlek. I långa rader
krypa de uppför träden. Hvarje arbetare skär med sim
skarpa käkar ett rundt stycke ur ett grönt blad och i
tusental lastade med sådana bladfragment återvända de
hem. Dessa arbetsmyror äro af tre storlekar:
storhöf-dade jättar, små klena dvärgmyror och mellan dessa t\\
slag medelstora individer. De medelstora myrorna äro
de, som sönderskära och hemföra bladen, under det att
jättarne både försvara boet och söndertugga bladen,
tilk-de bilda ett slags gröt. Bladgröten utbredes i
hålighc-terna och tjänar till jordmån för porerna at en svamp
(Rhozites gongylophora Möller), som i massor finnas i
myrbostaden. Snart betäckes bladgröten med hvitmögel.
Men en här af dvärgmyror öfvervakar, att möglet icke
får taga öfverhand, så att det fyller boet och kväfver
dess innevånare. Hvarje uppväxande svampspor blir
ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
