- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 4. 1898 /
798

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Myrorna, af A. Forel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

798

orörliga myran ser och förnimmer likväl vägen, om den
också är trettio eller fyrtio meter lång. Så snart hon
kommit fram, återvänder hon hem med en af de andra
och hämtar en ny skara till platsen. På samma sätt
låta vilsegångna myror forsla sig hem, då de träffa på
en kamrat. Om af någon orsak en myrkoloni vill lämna
sin gamla stack och måste bygga en ny, förfares på
samma sätt. De mest företagsamme arbetarne utsöka
en passande plats, och de raskaste och flitigaste af dem
flytta slutligen hela kolonien med yngel och allt till den
af dem utsedda nya boningsplatsen. Sådana vandringar
äro högst lärorika. Hvarje arbetsmyra är i stånd att
omväxlande verkställa alla här nämnda arbeten,
ehuru-väl många individer vanligen företrädesvis sysselsätta
sig med ett af dem. Huber har påpekat och jag har
flerfaldiga gånger funnit det bekräftadt, att myror ur
samma koloni, hvilka man fullständigt skilt och aflägsnat
från hvarandra, ännu efter veckor och månader
igenkänt och som vänner hälsat hvarandra, dock endast
medelst sina egendomliga känselsprötsluktorganer.

Myrornas näring är ofantligt omväxlande, hvilket
också betingar ett omväxlande lefnadssätt, hvilket några
exempel kunna bevisa. Blad- och sköldlössen äro
allmänt kända. På de flesta af våra växter sitta dessa
ömtåliga, tjocka, små förstörare och suga växternas saft
med sina snablar, men smälta den rikligt tillmätta och
ständigt tillgängliga måltiden ganska ofullständigt,
hvarför deras exkrementer bestå af en sockerhaltig, klar
vätska. Det är anatomiskt bevisligt, att dessa klara
droppar icke äro någon särskild körtelafsöndring utan lössens
verkliga exkrement. De flesta myrorna i våra trakter
bruka betrakta blad- och sköldlössen som sin boskap:
de uppsöka dem öfverallt och kittla dem med
känselspröten, tills den därigenom retade lusen gifver ifrån sig
den klara droppen, som genast girigt uppslukas af
myran. Då bladlusen icke oroas af myror, väntar han
längre och sparkar slutligen bakut som en häst, under
det att han tillika sprutar ut en droppe. Däraf få
bladen sedan en glänsande spckerglacering (s. k.
bonings-dagg). På så sätt fyller myran sin kräfva för
samhällets behof. Vissa arter anlägga nätt uppmurade
blad-lössuppfödningsanstalter på växtrötterna i sina
underjordiska bostäder och vårda då till och med bladlössens
ägg. Andra mura med fuktig jord upp murar och
gallerier kring de växtstjälkar, som hysa bladlöss, för att så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1898/0806.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free