Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Myrorna, af A. Forel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
par sig för dem. själfva. Då vid begynnande grodd
stärkelsen förvandlas till diastas (ett ägghviteartadt ämne)
ocli socker, äta de fröen och det både sommar och
vinter, ty förråden äro egentligen ej afsedda endast för
vintern, som Salomo trodde. I Texas lefver en myrart,
Pogonomyrmex, som genom att utrota alla andra växter
i närheten af deras stack kommer ett enda gräs, Aristida
oligantha, att frodas, och af dess frön lifnära de sig.
Andra myror (Myrmecocystus hortus deorum och
melliger) begagna en del af sina arbetare som
förråds-krukor för vintern. Dessa myror gödas af de andra, så
att deras förmage eller kräfva växer ut till en
vindruf-vas storlek och uttänjer bakkroppen i proportion. Dessa
så kallade “ammor“ kunna sedan icke röra sig, utan
upphängas i de underjordiska förrådsrummen för att vid
behof användas af samfundet. Sådana arter finnas i
Mexiko och Texas och uppgräfvas ofta af barnen, som
äta dem.
Vi hafva förut talat om svampodlande myror; det
ömsesidiga förhållande, hvari svampen och myrorna i så
fall lefva, kallar man symbios. En liknande
symbios-har man iakttagit mellan en annan syd-amerikansk
myrart Azteca Mülteri med ett träd (Cecropia peltata).
Trädet är invändigt ihåligt och frambringar på utsvällningar
i bladvecken mycket egendomliga, hos andra Cecropier
icke förekommande rikligt ägghvitehaltiga frön
(Müller-ska kroppar). Aztecamyran lefver i trädets hålighet,
därvid koloniens moderhona borrar sig fast på ett
liksom enkom därtill afpassadt tunnare ställe. I trädet
finner Azteca-myran bostad och de “Müllerska kropparne“
tjäna henne till föda. Men hon är ytterst krigisk och
om de förut omtalade bladsamlarne våga sig på
Cecro-pia-trädet, blifva de tillbakakastade af de ursinniga
Aztc-ca-myrorna, som sålunda försvara trädet. Aled hvilket
raseri Azteca-arterna försvara sina träd, har jag
flerfal-diga gånger iakttagit i Columbia. Dock är den så
kallade symbiosen mellan myran och trädet tämligen löslig,
i alla händelser är den icke så obetingad som mellan
Atta och hennes svamp. Atta och Rhozites gongylophora
äro så ovilkorligt beroende af hvarandra, att hvarken
svamp eller myra kunna lefva ensamma för sig.
Myrstackarne hafva sina snyltgäster och husdjur
likaväl som människoboningarna. Vissa k vals ter och
maskar plåga myrorna och lägga sina ägg i deras yngel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
