- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 4. 1898 /
803

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Myrorna, af A. Forel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

803

till följd af ett krig, i hvilket de blifvit segrare —
upp-togo andra svagare myrarters (Formica fusca) puppor,
uppfostrade dem och ansågo dem som medlemmar af
sitt samhälle. På så sätt uppstå sällsynta
blandnings-kolonier, som gifva en förklaring öfver längesedan kända
fakta angående ordningsföljden i skapelsehistorien.
Charles Darwin hade på förhand teoretiskt förutsatt denna
slafveriinstinktens upprinnelse. Formica sanguinea
brukar nästan alltid, enligt hvad Huber först upptäckte, i
juni, juli och augusti anställa oregelbundna
plundrings-tåg, vid hvilka hon omringar den svagare artens
Formica fuscas stackar, angriper deras innevånare.och efter
en häftig strid förjagar dem, hvarpå hon med våld
be-mäktigar sig ynglet och släpar det hem till sig. De
sålunda röfvade larverna och pupporna utveckla sig i
san-guineas stackar, där de känna sig hemma som röfvade
lindebarn. Där göra de såsom vuxna sina röfvare de
största tjänster, så att desse, om de också äro
jämförelsevis flitiga, dock kunna föra ett trefligare och
oförsyntare röfvarlif än sina närmaste släktingar. Detta
gifver åt Formica sanguinea en alldeles egendomlig,
mycket företagsam och intelligent biologisk prägel. De
äro mindre än andra arter tagna i anspråk af det
dagliga arbetet. Deras så kallade slaf- eller rättare
hjälp-myror känna sig emellertid så hemmastadda hos dem,
att de icke känna igen sina forna verkliga släktingar ur
den röfvade stacken utan behandla dem som fiender.
Genom experiment har man kommit underfund med, att
igenkänningsförmågan hos myrorna börjar först några
dagar efter sedan de krupit ur pupporna, då det mjuka
chitinet i huden blifvit hårdare. För att visa detta har
jag sammanfört puppor och nyss utkrupna myror af
åtskilliga arter och släkter och däraf uppdragit en brokigt
blandad koloni.

Amazonmyrorna (Polyergus rufescens) bedrifva
slaf-hållning i ännu större utsträckning. Deras som en dolk
krökta käkar äro nästan odugliga till arbete. Som en
makedonisk falang stormar om sommaren deras vanligen
af 300 å 1,200 myror bestående roströda här på
eftermiddagen ut ur sina stackar omkring på våra ängar.
Fast sammanslutna och i ilmarsch följa de den förut a t
några röfvare undersökta vägen och kan på en half eller
hel timme tillryggalägga afstånd på femtio till hundra
meter. Ibland råkar hären visserligen vilse och stannar
obeslutsam, tills några myror åter funnit den. Men
van

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1898/0811.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free