- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 4. 1898 /
823

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Afrikanska galghistorier, af Baumann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

823

Något dylikt, om också icke fullt i samma storslagna
stil, kunde jag se 1892 i Tabora. I detta Centralafrikas
emporium rådde då ganska oroliga tider. Det var en
allmän jäsning och den tyska stationens chef ville statuera
ett exempel och lät därför hänga en röfvare och mördare
i ett träd bredvid marknadsplatsen. Den moraliska
effekten uteblef dock fullständigt. Då
exekutionskommenderin-gen ryckte fram, blef visserligen marknadsfolket något
oroligt och såg med förvåning på de frammarscherande
soldaterna

»Hvad är det?» hette det.

»Det är någon som skall hängas», svarade någon.

»Jaså, är det ingenting annat», sade marknadsfolket
och började åter lugnt med sin handel, utan att vidare ens
vända på hufvucfet.

Framkommen till afrättningsplatsen betraktade den
stackars syndaren, en smidig wanyamwehi-pojke, med en
linnelapp kring midjan som sin enda klädespersedel, lugnt
och med kännareblick den sorgliga apparaten, trädet, lådan
och repet.

»Hm», sade han till den svarta underofficeren som
stod bredvid honom, »det går inte, repet är alldeles för
långt.»

»Repet är lagom, klif bara upp och försök.»

»Nåja, gärna för mig, men jag vet att jag kommer
att stå på marken, så snart du stött omkull låren.»

Därpå klef han upp och lade snaran kring halsen.
Låren stöttes undan och han stod med tåspetsarna på
marken. Någon egentlig fördel hade han dock icke däraf,
ty fallet hade varit tillräckligt för att blåsa ut lifsgnistan.
När han skildes hädan, kastade han dock på den svarta
soldaten ännu en blick som troligen ville säga:

»Nå var det inte det jag sade?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1898/0831.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free