Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Protektionismen och det svenska landtbruket, af w.— S—w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
ständighet och blir fabriksarbetare eller arbetskarl,
och nu är han en fullmogen ackvisition för första bästa
socialistiska fackförening. Proletariatet har gjort en
ny eröfring.
Efter denna digress skola vi återvända till de
skandinaviska länderna. Beträffande Danmark ha vi
sett, hvilken väg man där valde, och det återstår
endast att tillägga, att man troget har hållit fast vid den
valda vägen och att det danska jordbruket nu är så
lifskraftigt, att det torde kunna möta hvilken som
hälst eventualitet.
Gå vi därifrån öfver till Sverige, skola vi gärna
till en början medgifva riktigheten af det påstående, att
förhållandena i de båda länderna icke voro lika.
Skilnaden var både kvantitativ och kvalitativ. För
Danmark var landtbruket i hvarje bemärkelse
huf-vudnäring, alltså den produktiva verksamhet som ger
ett land dess egentliga köpkraft. Det är som bekant icke
fallet i Sverige. Exportöfverskottet var här åtminstone
1897 — för att anföra ett exempel — på de
viktigaste landtbruksprodukter endast c:a 16 millioner
kronor. Dessutom var det den skilnad att brödsäden
på grund af förhållandena icke i Sverige kunde
produceras för export, utan endast för att delvis
tillfredsställa landets eget behof. Men naturligtvis
förtjäna också binäringarna i ett land allt möjligt
beak-lande och omslaget på 70-talet var för den svenska
binäringen jämförelsevis lika känbar som för
Danmarks hufvudnäring. Det gällde alltså att också här
finna den rätta vägen för att möta svårigheten. Och
Sverige valde samma väg, hvarpå Danmark hade
slagit in. Man kastade sig med ifver öfver kreaturs- och
mejeriproduktionen samtidigt med att man bibehöll
och utvecklade den för landet speciella och mycket
vmstgifvande hafreproduktionen. Man uppbjöd hela
sin energi och vann större och större afsättning för
utmärkta varor, hufvudsakligen på den engelska
marknaden.
Men för största delen af jordbrukarne var det
! i °,På längden omöjligt att glömma de goda gamla
lorhallandena. Ehuru de år från år sågo de låga
priserna, lefde de dock i den stilla förhoppningen att
priserna skulle gå upp igen och de gamla goda
ti-derna återkomma. Men på 80-talet blef det
emeller-tut klart till och med för den mest sangviniske, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
