Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Det Uppsala som gått, grupper och individer från 70- och och 80-talen, af Proteus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
skolan trogna under hennes så nedslående utveckling
från ett af hufvudstadens mest ansedda läroverk till
en fabrik af prästkandidater och kadetter, och de hade
under den fortgående upplösningen knappt lärt sig
mycket mer än att hålla af gamle rektorn och att
slutligen vid gränsen till examen, beklaga hans svaghet
och fördöma det glada skolsystem, som blomstrat
nu-der hans auktoritet.
Ty redan mötet med de censurerande
Uppsala-professorerna öfvertygade dem om, att kunskaperna
voro ytliga och osammanhängande, och väl i Uppsala
funno de, att det skulle vara en äfven på den tiden
ovanlig flax, om de utan en fullkomlig restaurering
af underbyggnaden skulle kunna segla öfver de
akademiska examensgrunden. vNär sålunda Nils Funcke
under sin tredje termin haft ett samtal med adjunkten
i historia, hvarvid han trots sitt laudatur från skolan
röjt otillfredsställande kunskaper om Gorm den gamle
och framför allt om den lärde tentatorns älsklingar,
de gamla usla merovingerna, så tog han sig en
mångårig funderare och började studera humaniora och
sina akademiska omgifningar, innan han åter på
allvar sträfvade efter några kvistar af Parnassens lagar.
Det var ett lika fängslande som föga gifvande
studiefält, som låg öppet framför honom; fängslande
därför att stämningen från magisterns och gluntens
tid och från andra nu nästan förgätna kulturskeden
ännu låg öfver lärdomsstaden; föga gifvande, utom
måhända i människokännedom, ty hela studentandan
var opraktisk och svärmisk och luften i Odinslund
hade ännu ej satts ens i dallring af förebuden till
80-talets friska idéströmningar.
Emellertid kunde man förmärka en viss oro i
de akademiska kretsarna, åtminstone för så vidt de
voro berörda af den filosofiska gradens intressen. F.
F. Carlson, en af universitetets prydnader som
professor, hade nyss i egenskap af ecclesiastikminister
utfärdat sin examensstadga, och såväl professorer som
studenter kände sig förbryllade inför den omstörtande
reformen. Tillämpningen af de vackra tankar, den
onekligen innehöll, vållade också snart en verklig
oreda i praktiken, isynnerhet som det akademiska
examensmaskineriets i allmänhet så nötta “kugghjul"
plötsligen befunnos med oanad kraft ingripa i
gäng-orna, och inom kort var det karolinska tidehvarfvets
Nordisk Rery. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
