Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ghettons drömmare, af I. Zangwill. 2. Folkets frälsare. I—VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Och det skulle jag inte komma ihåg? Var det
inte det första du någonsin visade mig?“
Hon suckade. På den tiden, då han vann hennes
kärlek, hade hon varit precis dubbelt så gammal som
han, nu kände hon sig tre gånger så gammal.
“Jag skall diktera det för dig“, fortsatte hon.
“Och sedan kan du skicka det till förläggaren och så
är den saken klar.“
“Min dyra grefvinna, för mig mer än mor“, sade
han rörd. “Och allt detta har ni burit i ert lilla
kloka hufvud.“
“’Min vän, herr Lassalle, öfverlämnären af detta
bref, är en ung man af ovanlig talang. Med den
djupaste lärdom och de rikaste gåfvor för att uttrycka
sig, förenar han —’“
“Står det inte också ’som jag någonsin träffat på’?“
“Jovisst, milt minne sviker mig. Sätt in det efter
lärdom’, ’förenar han en energi och vilja och en
handlingskraft, som bragt mig i förvåning’.“
Här afbröt Lassalle henne.
“Ser ni!“ sade han och såg upp på henne. “Heine
såg genast skilnaden mellan mig och Karl Marx. Marx
är, sedan allt blifvit sagdt och gjordt, likväl blott en
student och hans rätta adress är faktiskt British
Museum. I fråga om kunskaper vill jag inte påstå mig
stå öfver honom. Hvilket språk, hvilken konst,
hvilken vetenskap är väl okänd för honom? Men han
är helt och hållet hjärna. Han utarbetar sina idéer
som en matematiker. Han är socialismens Spinoza.
Tänk er Spinoza som anförare för ett helt folk, och
dock fanns det mera glöd hos honom, än det finns
hos Marx. Då jag i vintras sökte upp honom i
London för att uppmana honom ställa sig i spetsen för
folkrörelsen, gjorde han invändningar mot min
fraseo-logi och började helt kallblodigt dissekera mina
stridsrop. Jag predikar socialismen som ett slags religion
folkets religion, men han ville inte ens ropa så
mycket som “Sanning och rättvisa!“ Han vill bara
vetenskapligt bevisa att folkets illusion, att det icke
sker dem rättvisa, skall förmå det att visa sin makt.
Och hans tal sedan. Föreläsningar i stället för
trumpeter! En gång hade han hållit ett tal för fångarne,
och sedan han slutat, gick domaren fram till honom
oth tackade för det lärorika föredraget. Ha, ha, ha!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
