Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Islam eller kristendom?, af C. Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samband med muhammedanismens utbredning och
den muhammedanska trons renhet. Bland de
framsteg, som kunna tillskrifvas islams inflytande, äro de
väsentligaste afskaffandet af människooffren samt
afguderiets och den värsta vidskepelsens inskränkande
eller totala utrotande. Vidare må anföras minskning
i slafveriet, ty muhammedaner få ej göras till slafvar
— ett förbud, som emellertid här och hvar
öfverträdes —, ehuru det är sannolikt, att denna sida af
islam ofta varit anledningen till att infödingarna
öfvergått till profetens lära. Mänskligare straff för brott
och ordnade rättsförhållanden ha utan tvifvel införts
alldeles omedelbart genom koran, hvilken ju är både
religions- och lagbok, och i det hvardagliga lifvet
framträda de fördelaktiga verkningarna af islam på
mångfaldigt sätt, såsom t. ex. i större renlighet, bättre
och rymliga bostäder, omfattande och mångsidig
utveckling af handtverk, husslöjd o. s. v.
Det är både pinsamt och förödmjukande, säger
Waitz, att mot dessa nästan uteslutande välgörande
inflytanden af muhammedanismen ställa
kristendomens ringa verkningar på negerfolken. För att
förstå anledningarna härtill måste vi utgå från det
intryck, som den hvite mannen redan vid första
sammanträffandet gör på negern. Den hvita färgen är
ofta i Afrika symbolen för det glada, festliga och
högtidliga. I Ashanti och Akra kläder sig den, som vunnit
en process, i hvit dräkt, den frigifne slafven anlägger
hvita kläder, och de svarta, som lefva bland araberna
i Sennaar betrakta den hvita färgen som renhetens
och vänskapens tecken. Emellertid har den därjämte
en annan och väsentligt olika betydelse, ty Akras
kvinnor bestryka sig med hvit lera, när de ha sorg,
i andra trakter göra de till striden dragande krigarne
detsamma för att få ett skräckinjagande utseende,
och liksom man i Ashanti, Akra och Yarriba
föreställer sig de onda andarna som hvita, så har också
albinons bleka hudfärg en skrämmande inverkan på
Sudans negrer. Det är därför icke underligt, att de
vid första sammanträffandet med en hvit man blott
känna afsky och vämjelse; deras känslor tyckas
ungefär vara desamma, som vi erfara vid första mötet
med ett roflystet djur. Och i själfva verket kan man
ej undra på att så är förhållandet, då ju de hvites
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>