82 (Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 5. 1899)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - En döende furstefamilj, af Paul Meijer-Granqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

mångt och mycket af originalitet kännetecknade, men
mindre kända gren af familjen, som han representerade,
torde hans bortgång kunna betinga något intresse för
efterföljande rader. För öfrigt stod han i ej så aflägsen*
slägtskap med vårt kungahus, i det lians mormor var
född Julie Clary och syster till drottning • Desideria,
konung Oscars farmor; den bortgångne fursten och
konung Oscar voro således sysslingar. Det fanns äfven
en tid, då furstens moder, prinsessan Zénaide Bonaparte
(f. d. “infantinna af Spanien“ . . .) varit påtänkt såsom
gemål åt sin kusin, sed. konung Oscar I, — liksom
furstens faster, prinsessan Charlotte Bonaparte, varit
föreslagen till gemål åt den 1810 omkomne kronprins Karl
August. Och en annan faster till den aflidne var en
kort tid (1818—23) förmäld med en veritabel svensk
grefve, Arvid Posse. Dock mera härom nedan.*

Lucien Bonaparte, den nu aflidne furstens farfader,
var kanske den näst Napoléon I rikast begåfvade af
Charles Bonapartes och Létitia Ramolinos fem söner.
Från vissa håll har man velat framställa honom såsom
en slags republikansk Cato, som icke ville finna sig i
frihetens omstörtande genom brodern. Den skildringen
torde dock vara något smickrad. Men Lucien hade
dels en alltför kraftig personlighet för att vilja såsom
de öfriga bröderna helt så att säga uppgå i den
tyranniske brodern, dels hade han, fast ej dennes snille, dock
mera sundt förnuft, om detta uttryck tillåtes, mera af
’begränsningens konst’ och förmåga än denne. Och så
— stod der en kvinna bakom, denne’ af den kejserliga
svågern så bittert hatade “enkan Jouberthon“, som ej
ens ännu var enka, då hon drog till sig Lucien, men
som vid hans sida blef en “modern Cornelia“ och som
förstod att kvarhålla honom vid sig trots
världsherskarens hotelser, löften och intriger.

Under sin frivilliga landsflykt blef Lucien
Bonaparte “ett stycke af en lärd“ och en filosof med en stark
anstrykning af skepticism. Och hvem vill undra
häröf-ver ... Ej heller kunna vi undra öfver, att, då 1815
— under “de 100 dagarne“ — han såg en världsdel
störta sig öfver denne broder, för hvilken han aldrig
velat böja sig under hans lyckas och storhets dagar,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 20:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/nordrevy/1899/0086.html

		Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 5. 1899 / 82 (1895-1899) With: Erik Thyselius Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|