Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den engelska tullrörelsen, af w.— S—w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
^)en engelska tullrörelsen.*
Medan England fordom var det mest protektionistiska
af alla länder, har det nu tillryggalagt en
frihandels-period på cirka fyrtio år, och resultatet har blifvit den
väldiga utveckling, som världen bevittnat, i synnerhet
af handel, skeppsfart och industri. Endast landtbruket
har haft anledning att klaga. Det ensamt har icke
förstått eller icke velat förstå utvecklingen. Af gammalt
har det, såsom den dag i dag är fallet i åtskilliga andra
länder, varit vant att under tullskyddets egid lefva på
bekostnad af landets öfriga befolkning. Då så tingens
nya ordning beträffande landtbruket redan 1846 började
inträda, hade det, oaktadt den lika populära som
paradoxala frasen om protektionismens uppfostrande
inflytande, icke den nödvändiga energien och dugligheten.
Då skyddsmuren föll och landtbruket blef lagdt på den
internationalekonomiska vågskål, som kallas konkurrensen
på världsmarknaden, blef det vägdt och befunnet för
lätt, och förutsättningarna för dess berättigade existens,
hvilka dessa nu än må vara, synas icke senare ha inträdt.
Säkert är i alla fall, att det som en annan drifhusplanta
har dukat under för den friska frihandelsluften och för
den naturliga utveckling, som under senaste halfva
århundradet har gifvit den engelska nationen dess
ekonomiska uppblomstring och politiska makt.
* Redaktionen har haft nöjet att från förf, till den i h. 1
införda, så beaktansvärda och intressanta uppsatsen om »Profektionismen
och svenska landtbruket» fått mottaga denna artikel i en fråga, som
flerstädes just i dessa dagar blifvit af aktuel betydelse. Hvad den
förut-nämda uppsatsen vidkommer, har den hos framstående utländska
nationalekonomer, hvilka blifvit i tillfälle att taga kännedom därom,
tillvunnit sig ett mycket varmt erkännande och är afsedd att intagas i
ett par utländska ansedda nationalekonomiska fackorgan.
Red. af N. R.
Nordisk Revy, F. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
