Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den engelska tullrörelsen, af w.— S—w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
och afvika från ett halft århundrades traditioner.
Chamberlain, som är den nya rörelsens ledande ande,
framhåller vid åtskilliga tillfällen den tyska tullunionen som
den faktor, som väsentligast har bidragit att skapa och
upprätthålla den tyska riksenheten. Han ser häri
beviset på en tullunions mäktiga egenskaper och han talar
härom med en värme, som tyckes visa att denna
talangfulle politiker har satt sin framtid in på att lösa
uppgiften om en britisk tullunion.
Ar 1897 firade som bekant drottning Victoria sitt
sextioåriga regeringsjubileum, af hvilken anledning man
hade till London inbjudit bl. a. också försteministrarne
i kolonier med själfstyrelse. Det var under de
för-handenvarande omständigheterna helt naturligt för den
engelska kolonialministern (Chamberlain), att han i sitt stilla
sinne med denna inbjudan förband tanken på att
använda tillfället till att sondera stämningen i kolonierna
för unionstanken och eventuelt att underkasta planen
en förberedande debatt. Han var naturligtvis
fullständigt beredd på att från koloniernas sida skulle visa sig
svårigheter mot ett företag, som vid första anblicken
icke kunde undgå att synas stå i strid med deras
ekonomiska intressen. Man hade nämligen därute genom
skyddstull, som förut är antydt, också gentemot
moderlandets varor under en följd af år framkallat en ganska
betydande industri. Ministern kunde då själf säga sig,
att klass- och näringsintressen skulle lägga hinder i
vägen för tankens realiserande. Det gällde därför att
bibringa de ledande männen och den offentliga opinionen
den öfvertygelse, att dessa klassintressen borde vika för
det helas väl och att kolonierna i stort sedt skulle få
en fullständig ekonomisk ersättning genom sin gynnade
ställning i moderlandet och genom sin närmare
sammanslutning såväl inbördes som med moderlandet på
sådant sätt så att denna sammanslutning skulle genom
det gemensamma fredliga arbetet ytterliga stärka det
redan förut i förhållande till moderlandet existerande
statsrättsliga oberoendet. En sådan union kunde vara
sig själf nog och på sitt eget område skaffa sig allt hvad
som tillhör det civiliserade lifvets materiella
förnödenheter.
Chamberlain gick alltså då till verket och
försteministrarne inbjödos att under sin vistelse i London
deltaga i en konferens om den projekterade tullunionen.
Tanken hade avancerat så långt, att man verkligen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
