Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den engelska tullrörelsen, af w.— S—w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
handel med ömsesidighet vara clen dialektiska enhet, hvari
hans två skenbart stridiga tal gingo upp?
Man kan ju icke häller förundra sig öfver att
England icke på längden har lust att hålla öppen taffel för
hela världen, samtidigt med att samma värld öfverallt
slår igen dörren midt för dess näsa. Då frihandeln på
sin tid fastslogs i England,, ansåg man, att alla nationer
både skulle visa sig tacksamma för det goda exemplet
och snarast möjligt följa det. Men man hade 1860, då
den fri handels vänlige Napoleon III sol stod i zenit, gjort
upp räkningen utan de stora politiska brytningar, som
snart skulle skaka Europa. Ingen hade kunnat tänka
sig att den återstående delen af århundradet skulle
förlöpa med den heliga alliansens ande sväfvande öfver
vattnet eller att det skulle lida under trycket af den
ödesdigraste reaktion. Mot de ljusa förhoppningarna i
århundradets midt står slutets vederstyggliga verklighet
med den längst gående dynasti-, kapital-och
klassintresse-politik på dagsordningen, framfödd i maktlystnadens,
penningebegärets och de långa klädernas hyckleri utan
annan existensrätt än den som h vilar på den alltförödande
militarismens bajonetter. Den frihandel, som England i
århundradets midt skänkte världen, måste då visa sig
vara en pärla — kastad för svin.
England bibehöll dock sin frihandel. Medan
protek-tionismen rotade rundt omkring som i en vansinnig
ta-rantella och rusade vidare och vidare i galenskapen, satt
John Bull och samlade världshandelns trådar i sina
händer. Lugn sätt han der som den man som alltid vet
hvad han gör; och när han väl en gång sakta och säkert
har fått de koloniala förhållandena Ordnade, så tvingar
han hela världen till frihandel, icke genom sitt eget goda
exempel — ty goda exempel följas hvarken af okloka
personer eller af okloka regeringar — men genom att
taga skeden i en annan hand och hota med —
protek-tionism.
Ja så kan det otvifvelaktigt komma att gå. Och
alla frisinnade människor, som nu under så många år
med svett och möda måst släpa fram stenarna till de
privilegierade klassernas röfvarborgar, måste hälsa
befrielsen i skepnad af den engelska nyprotektionismen.
Men våra egna hemmavarande protektionister äro sig
lika. Hvar gång ett meddelande har kommit om
Englands eventuella signalförändring har den hälsats med
jubel af dessa oförbätterliga: "Se! Nu börjar det kloka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
