Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den engelska tullrörelsen, af w.— S—w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
det repressalier betyder ju åtgärder för att skaffa en
upprättelse för tillfogad skada. Där detta sista icke eger
rum, saknas förutsättningen för det första. Och detta
erkännes af sakens målsmän i England. Lord Salisbury
sade det själf i sitt förutberörda Hastingstab där han
yttrade att enda sättet att frälsa Englands intressen
under det nuvarande tullkrigstillståndet vore att för de
nationer, som utträngde England, spärra vägen till den
engelska marknaden. Samma tanke uttalades af Kanadas
finansminister, då han framlade lagförslaget om
nedsättning i tulltariffen. Han yttrade: “Vi erbjuda icke
Stor-britanien en undantagsställning, som skulle komma
endast det till godo. Vi erbjuda dessa fördelar åt en hvar
nation, som är beredd att föra en tullpolitik lika
frisinnad som Englands.*4 Det är samma princip, som vi
kunna återfinna redan i den nya tullrörelsens allra första
dagar. Då — på sjuttiotalet — uppstod rörelsen
visserligen i följd af behofvet att motarbeta det något lösa
förhållande, som tycktes utveckla sig emellan
moderlandet och kolonierna, hvilkas separatistiska sträfvanden
hade hunnit tämligen långt. Men den till rörelsens
främjande bildade 44National Fair Trade League“ hade dock
på följande sätt formulerat paragraf 3 i sitt program:
•Införseltull pålägges fabrikater från de stater hvilka
vägra att behandla engelska varor efter frihandels- eller
Fair Trade-grundsatsen**, hvaraf det till fullo framgår att
“do ut des“ principen var en starkt framträdande faktor,
d. v. s. att den nya erans fältrop skulle vara:
protektio-nism mot protektionism — frihandel mot frihandel.
Vi ha i början af denna artikel omtalat rörelsen som
en skenbar svängning mot protektionism och många
påstå den vara c et alldeles uppenbart. Det skall då också
villigt medgifvas att den ser ut att vara det. Den har
symptomen: uppsägelse af handelstraktater, och som
framtidsperspektiv: tullafgifter på en mängd varor i det
hittills tullfria Storbritanien. Men det är just
ömsesidighets-förhållandet, som när allt kommer ikring betager rörelsen
dess protektionistiska karaktär i sedvanlig bemärkelse.
Och sålunda ter den sig nog ock för själfva ledarne.
Det skulle eljest vara otroligt, att lord Salisbury skulle
kunna fem år efter sitt tal i Hastings, komma med ett
uttalande, som började med orden: “Jag hyser intet
tvifvel om, att frihandeln är den politik, som bäst passar
detta land, och att det är den politik, som detta land
skall fortfarande följa.*4 Skulle icke måhända just
fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
