Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Fackföreningar och socialpolitik, af L. M. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
§
vara den offentliga politikens mål att låta, när sådant
erfordras, all rättvisa vederfaras den lidande parten och
att följaktligen all rikslagstiftning på det ekonomiska
området, hvarom här är fråga, måste upprätta organ för
ett sådant sträfvande. Statliga yrkesdomstolar i likhet
med t. ex. de tyska Gewerbegerichte kunna vara nödiga.
Men därmed löses icke den sociala frågan, därest den
ena parten är beröfvad all utväg att häfda sina intressen.
Ty en fackdomstol kan endast utstaka ett
rättsförhållande, hvars upprätthållande endast enligt utlandets
erfarenhet kan ske genom fackföreningarnas korrektiva
uppsikt och mäklareskap.
Fackföreningsväsendet har ännu icke nått den stora
omfattning och betydelse för den allmänna välfärden,
att regeringens chef haft samma anledning som
Englands nuvarande chef, lord Salisbury, att nyligen ingripa
såsom medlare, instämmande i den senares förklaring,
att det ej vore lämpligt att hindra medborgarne i
utöf-ningen af en författningsenlig rätt. Det är klart, att det
beror på pröfningen af praktiska skäl, när från statens
synpunkt allas teoretiskt gifna frihet måste upprätthållas,
den borgerliga frihet, som är det svenska folkets palladium.
Att häfda denna rätt öfver alla “klassynpunkter“ har
alltid ansetts som ett ideal af statsmannaklokhet.
Därigenom vrides potestas gladii ur socialismens händer, om
också denna taktik ej motsvarar det preussiska
junker-dömets “Polizsistubenideal“. Men det går dock aldrig
väl, om det härskande partiet inom riksdagen betraktar
staten såsom en domän, tillhörande en särskild klass eller
befordrar kapitalets makt mot arbetets, mot de intressen,
som utgöra lifebetingelser för statens samfälda organism.
L. M. Bååth.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
