Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ghettons drömmare, af I. Zangwill. 2. Folkets frälsare. VII—XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
af kvinnor, utan alt synas vara del. Delta älskliga
enfant du diable, som hon allmänt kallas i Génève,
har mycken sympati för Er, emedan hon, som Goethe
säger, är en ursprunglig varelse. Endast ett enda fel
— men det är kolossalt. Hon har ingen vilja. Men
om vi blifva man och hustru, skall detta upphöra att
vara ett fel. Jag har vilja tillräckligt för två, och hon
skall blifva flöjten i konstnärens hand. Men till
dess —“
Grefvinnan uppträdde som en välvillig Cassandra.
Hon föreställde honom, att hans brådska skulle
förstöra hans sak. Han hade att göra med “brackor“.
Fadern var en man med icke ringa
själföfverskatt-ning — han hade varit Maximilian ll:s värderade
lärare och stod nu i hög gunst vid bayerska hofvet,
samt har öfverin seende öfver universitets- och
konst-närs-pensionsfonderna. En socialist borde vara
honom särdeles motbjudande. För tjugu år sedan hade
Varnhagen von Ense hört honom läsa lagen öfver
kommunismen — godmodigt och kvickt, medan han
ryckte på axlarne åt dessa stackars fantastiska dårar,
som icke förstodo, att världen blifvit förträffligt
ordnad århundraden innan de föddes. Hélène själf med
sin viljesvaghet skulle icke vara i stånd att trotsa sin
familj. Vore det icke bättre, att han afvaktade den
slutliga utgången af sin egen rättegång, innan han
vände sig till hennes föräldrar? Om han för en tid
måste lämna Tyskland för att undgå fängelse, skulle
icke det blifva ett gynsamt tillfälle för honom att
fortsätta sin kärleksaffär i Schweiz? Och hvilken
skada att nu afbryta mjölkkuren! Enfm, jag önskar
Er framgång, mon cher enfant, ehuru jag litar
fullkomligt endast på mina egna ögon. I fråga om
kvinnor har Ni hvarken förstånd eller omdöme.“
Lassalles svar bestod däri, att han sände
grefvinnan ett vackert bref från Hélène, däri denna
ödmjukt bönföll om grefvinnans tillgifvenhet. Skulle de
icke gemensamt sköta den sjuka örnen? Hon var
själf endast ett barn och skulle gärna vara så
barnsligt dåraktig som helst, om det kunde skingra
molnen på hans panna. Hon ville försöka att första hans
härliga själ, hans jätte-ande och skulle i lycka eller
sorg stå trofast ocli stark vid hans sida.
Grefvinnan rynkade pannan. Lassalle var
således redan i Bern, tillsammans med Hélène.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
