Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bacill-funderingar, af Wilhelm Bölsche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här ofvan är sagdt, att de båda mångcelliga rikena,
djuret och. växten, hafva låtit det en-celligas folk
existera jämte sig som en osmält kvarlefva. I detta
uttryck ligger något, som kunde leda till missförstånd.
Detta tredje rike, de en-celliges rike, framträder därhos
icke blott genom sitt ursprung, utan också i sin massa,
sin kraft som en oviktig, ännu blott svagt vegeterande
biform af lif. Och detta är nog riktigt i allt som angår
organisationens fullkomning och utvecklingsstadiet; men
i afseende på antal och massa slår det icke in. Om man
blott riktar blicken på dessa senare, så tyckes förhållandet
vara omvändt: jämförd med den faktiska mängden af på
jorden ännu öfverlefvande en-celler, synas de äkta
mångcelliga växterna och djuren, de femtonhundra millioner
människorna inberäknade, snarare som det obetydligare,
underordnade elementet. Just därför att den enskilda
en-cellen är så genomgående obetydlig, måste hela riket
göra dubbelt så starkt intryck på oss, då det verkligen
framkallar kolossala verkningar. Jag syftar nu icke
ensamt på bacillerna, utan på hela den en-celliga världen.
Max Schulze har vid stranden af Molo di G-aæta vid
Neapel på trettio gram sand räknat en och en half
million kalkskal efter vissa en-celler, de så kallade
forami-nifererna. Så liten är således äfven här en-cellvarelsen.
Men låtom oss nu ställa oss framför en jordglob och
med en blick öfverflyga oceanerna i hela deras
utsträckning. Tusentals kvadratmil af dessa oceaner äro på
hafsbotten betäckta med ett kompakt lager af grått
slamm, och detta gråa bottenslam, som vid
torkning-sönderdelar sig till ett hvitt kalkpulver, består egentligen
icke af något annat än af sådana foraminiferers odelbart
små skal. Hela botten af den norra hälften af Atlantiska
oceanen från Grönland ned till Azorerna är så beskaffad.
Det är den sträcka, där på den så kallade kabelplatån de
transatlantiska kablarne ligga — och den är i hela sin
bredd från Englands till Nordamerikas kust öfvertäckt
med foraminifer-slamm. Vi beundra Cheops-pyramiden
som ett den forntida odlingens jätteverk. Men långt
innan människan uppmurat detta kungliga berg, hafva
en-celliga urvarelser, i närmaste släktskap med dessa
fora-miniferer (endast något större), de så kallade
nuinmu-literna först själfva frambragt den sten, som människorna
använde vid pyramidens byggande. I det att de under
den äldre s. k. tertiär-perioden (troligen långt före
människans tillvaro på jorden) sammanhopade sina skal i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>