- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 5. 1899 /
233

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bacill-funderingar, af Wilhelm Bölsche

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

233

oräknelig mängd, hafva de då sannolikt bildat liknande
vidsträckta fält af oceaniskt slamm. Förhårdnadt och
trängdt uppåt i höjden genom den kallnande jordskorpans
sammandragande kraft, erbjuder detta urgamla slamm i
våra dagar till det yttre utseendet af kompakt stenmassa,
som för de olärde framstår som den gamla jordens
hårdaste ojämnheter.

Men de en-celliga nummuliterna hafva icke blott
lämnat material tillräckligt att däraf bygga pyramider.
Kalkstenen, som slutligen uppstått ur dem, sträcker sig
i våra dagar öfver sagolika vidder på jorden, än som
torra ökenmarker, än som paradisisk Riviera, än såsom
högt öfver snögränsen upptornade bergskammar, från
västra delen af Medelhafvet, in uti Sahara och öfver
Kaukasus till Himalaya, ja öfver Indien, Borneo, Java
ända intill Filippinerna i Söderhafvet. Och liksom den
forntida kulturen har däraf upptornat sitt gamla
underverk, pyramiderna, så har också den nya kulturen byggt
sitt nya, världsstaden Paris, af de stenar, som under
samma tertiärperiod frambragts af en-celler: nämligen
af den så kallade Miliolidkalken. Radiolarierna, som nu
i förstenad form bilda nästan hela Nikobar-ögruppen och
hela Antdliska ön Barbados, hafva varit en-celler. Den
hvita kritan, som på Rügen så pittoreskt sticker fram
mellan bokarnes grönska och hafvets blåa färg, är icke
annat än encellsarbete, en enda stor grafkammare för
aldrig tälj bara myriader af kalkhaltiga encellslik. Och
å andra sidan är den allestädes i denna krita inbäddade
flintstenen sannolikt till sin väsentligaste beståndsdel
radiolarieslamm, således äfven den en produkt af
enceller; men på denna stens tillvaro bero de viktigaste
momenten af den mänskliga urkulturen: af sådan
flintsten tillverkade forntidens människa sina första verktyg
och vapen, och dess gnista skänkte honom den
konstgjorda elden, så att man i sanning kan säga, att de
en-cellige från längst hänsvunne tidrymder genom detta
efterlämnade arf blifvit mänsklighetens Prometheus. Man
kan drifvä fantasien ännu längre. Låtom oss
föreställa oss jorden i stjärneperspektiv, såsom vi i
början af denna af handling föreslogo. Till och med då
framträder de en-celliges rike i en nästan förskräckande
omfattning. Vetandets väsentliga källa, som för förnuftiga
varelser flyter från planet till planet, från stjärna till
till stjärna, är ljuset. Om intelligenta ögon från någon
aflägsen himlakropp iakttaga jorden, så måste de
framför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1899/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free