Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ghettons drömmare, af I. Zangwill. 2. Folkets frälsare. XII—XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Folkets frälsare.
Af
I. Zangwill.
Forts, af »Ghettons drömmare» (se h. 7—8, af 1898 års årg. och
h. 1—3 innevarande årg.)
Öfvers. för Nordisk Revy af T. S.
XII.
Till ära för de förlofvade — ty såsom sådana
uppträdde de offentligt, då Génève och Hélènes
föräldrar voro tillräckligt långt borta för att glömmas
för tillfället — gaf amerikanske konsuln i Bern en
ytterst angenäm middagsbjudning. Där voro en
ridderlig gammal fransman och en inställsam italienare,
och de omgåfvos af en genomträngande doft af
smickrande gratulationer. Hélène återvände till sitt hotell
med hjärtat klappande af glädje och lyckliga aningar.
Natten var mild och varm. Innan hon klädde af sig,
lutade hon sig ut genom fönstret tili sitt rum i nedre
våningen och blickade bort mot de eviga glaciererna,
hvilka glänste som silfver i fullmånens sken. Genom
alla sina sinnen insög hon nattens hemlighetsfullhet
och vällukt, tills hennes ande tycktes blifva ett med
stjärnorna och bärgen. Plötsligt kände hon sig
omslutas af två starka armar. Lassalle stod utanför.
Hennes hjärta klappade häftigt.
“Ts!“ sade han, “var inte rädd! Jag skall stå här
utanför, lugn och snäll, tills du blir trött och säger:
’Couche, monsieur!’ Då skall jag gå!“
Nordisk Revy, V. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
