Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Saïdjah och Adinda, af Multatuli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
Saidjah var femton år, clå hans fader flydde till
Buitenzorg. Han hade icke följt honom dit, emedan
lian umgicks med större planer. Man hade sagt honom
att i Batavia funnos många herrar, som åkte i bendies,
och att han lätt skulle få en plats där som
bendiebe-tjänt, hvartill man vanligen väljer någon som ännu är
ung och outvuxen, för att icke genom för stor tyngd
bakpå det tvåhjuliga åkdonet upphäfva jämvikten. Man
hade försäkrat honom att han, om han uppförde sig bra,
skulle kunna förvärfva en vacker pänning i denna tjänst.
Måhända skulle han på detta sätt inom tre år kunna
spara tillräckligt för att köpa två bufflar. Denna utsikt
lockade honom. Med själfsäkra steg, liksom den som
har stora ting i sinnet, inträdde han en dag efter sin
faderns affärd i Adindas hem och meddelade henne sin
plan.
-— Tänk blott, sade han, när jag kommer tillbaka
skola vi vara gamla nog att gifta oss, och vi skola då
hafva två bufflar.
. :— Ypperligt, Saidjah, jag skall gärna följa dig, när
du kommer tillbaka. Jag skall spinna och väfva
sa-rong’ér och slendang’er och sy batiks och vara mycket
flitig hela tiden.
— O, jag tror det, Adinda! Men . . . om jag finner
dig gift?
— Saidjah, du vet mycket väl, att jag icke skall
gifta mig med någon. Min fader har gifvit sitt löfte
till din fader.
— Och du själf?
— Jag skall gifta mig med dig, var viss därpå!
— När jag kommer tillbaka skall jag ropa från långt
håll . . .
— Hvem, skall höra det, om vi i byn hålla på att
stampa ris?
— Det är sant. Därför, Adinda, blir det bäst att
du väntar mig vid djatidungen under ketapanträdet, där
du gaf mig melatti’n (kärlekens blomma).
Saidjah tänkte ett ögonblick och sade därpå:
— Räkna månaderna. Jag skall vara borta tre
gånger tolf månader. Hör på, Adinda, tag och gör en skåra
i din slaga för hvarje ny månad. När du har gjort tre
gånger tolf skåror, skall jag vara vid ketapanträdet
dagen eftèr. Lofvar du att vara där?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>