Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Naturvetenskaperna i det 19:de århundradet, af L. Büchner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hvilkens tekniska användning som bekant har
uppväckt de mest glänsande förhoppningar för framtiden.
Då likväl elektricitetens användning mer tillhör teknikens
område, så ämna vi ej här sysselsätta oss därmed. På
det teoretiska området lofvar det af Hertz upptäckta
nära sammanhanget mellan de elektriska vågorna och
ljuset att bära rika frukter för vetenskapen.
Ändtligen har vårt århundrade ännu kort före sitt
slut frambragt ännu ett storverk på fysikens område,
nämligen upptäckten af X- eller Röntgenstrålarne, hvilka
tillåta våra blickar att intränga i förut ogenomträngliga
föremål. Därmed har nära nog sagorna ur “tusen och
en natt“ gjorts till verklighet. Ännu kunna vi ej ana
huru långt fullkomnandet af denna metod kan föra, men
redan har densamma på det medicinska området lämnat
vackra resultat.
Knappast mindre underbara och oväntade voro de
likaledes i senaste tid med framgång utförda försöken
att förtäta gaser, såsom luft, kväfve, kolsyra. Utan
tvifvel skall inom tekniken tillfälle erbjuda sig att draga
nytta af dessa upptäckter för det dagliga lifvet. Med
kolsyran har detta ju, som bekant, redan skett.
Hvad nu kemien vidkommer, så har denna vetenskap
— frånsedt de otaliga mindre för industrien och
läkekonsten betydelsefulla upptäckterna — genom särskildt
Liebigs banbrytande undersökningar inom organiska
kemien (1848—1855) och det därmed sammanhängande
klargörandet af förloppet vid ämnesomsättningarne vid
växter och djur, gjort ett jättesteg framåt. Detta
uppsving har äfvenledes haft de mest välgörande verkningar
på utvecklingen af de fysiologiska och medicinska
vetenskaperna liksom äfven på landtbruksvetenskaperna. Den
förut existerande skarpa skillnaden mellan organiska och
oorganiska kemien är därmed principielt upphäfd,
ehuruväl den ännu praktiskt taget af bekvämlighetsskäl vid
undervisningen bibehålles. Samma ämnen, krafter och
naturlagar verka i både den döda och lefvande naturen.
Som en följd af detta förhållande hafva vi att betrakta
det lyckliga utförandet af försöken att med konst
framställa organiska ämnen eller den redan år 1856 genom
den franske kemisten Berthelot införda kemiska syntesen.
Numera framställer man på rent kemisk väg ur elementen
en mängd organiska ämnen såsom alkohol, åtskilliga
eterarter, drufsocker, olika organiska syror, fett,
stärkelseliknande ämnen, alkaloider, olje- och luktämnen o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
