Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Naturvetenskaperna i det 19:de århundradet, af L. Büchner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man hyser den grundade förhoppningen, att det med
tiden skall lyckas att framställa socker och
ägghviteämnen eller verkliga organiska näringsämnen — ja, till
och med protoplasma eller denna organiska ursubstans,
ur hvilken allt lefvande utvecklas. Den mycket
omtvistade frågan om uralstringen skulle därmed definitivt
lösas och det gamla spöket “lifskraften“, hvilket endast
lemnar ett ord i stället för en förklaring och som
dessvärre allt fortfarande spökar i månget oklart hufvud
skulle för alltid begrafvas. “Vi kunna hoppas,“ säger
Berthelot i sitt utmärkta arbete öfver kemiska syntesen,
“att kunna på nytt framställa alla ämnen som sedan
tingens början utvecklat sig, och det under de
omständigheter, efter desamma lagar och krafter hvilka naturen
har användt vid deras daning.“
Om kemisternas förhoppningar att kunna framställa
näringsämnen på kemisk väg skulle förverkligas eller om
t. ex. det skulle blifva möjligt att framställa bröd ur
trä genom cellulosans öfverföring till stärkelse, så skulle
detta hafva till följd en social omstörtning af den mest
genomgripande art.
Hvad kemien i tekniskt hänseende kan åstadkomma
har visat sig genom framställandet af utmärkta färg-,
lukt-, läkeämnen och sockerarter ur stenkolstjära.
Slutligen skola vi på detta ställe anföra upptäckten
af en förut obekant beståndsdel af den atmosferiska luften,
argon,[1] samt den lyckade framställningen af acetylengas
(genom Prof. Moisson), en lysgas som lyser 16 gånger
kraftigare än vanlig lysgas och fem gånger kraftigare
än ”auerska gasglödljuset”.
Om vi hafva kemien att tacka för bortskaffandet af
lifskraftsteorien, så har det på motsvarande sätt lyckats
geologien att blifva herre öfver den s. k. katastrof- eller
revolutionsteorien eller teorien om de skilda
skapelseakterna. Detta har hufvudsakligen skett genom den
engelske geologen Lyells arbeten (1830—33). Alla krafter,
hvilka fordom arbetade på jordytans omgestaltning,
arbeta ännu i dag som är på samma sätt ehuru endast så
långsamt att vi regeln ej kunna direkt iakttaga detsamma.
Vidare har upptäckten af den s. k. Laurentian-bildningen
åstadkommit en total omstörtning i våra åsikter om
lifvets begynnelse på jorden. Genom densamma har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
