Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Naturvetenskaperna i det 19:de århundradet, af L. Büchner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna vetenskap har i vårt århundrade gjorts den
storartade upptäckten, att cellen är urelementet eller
grundformen för hela den organiska världen. Upptäckten
gjordes 1839 af Schwann och Schleiden, sedan genom
Amicis bemödanden mikroskopet på 30-talet bragtes till
sådan fullkomning att med detsamma de finaste
undersökningar af kroppsväfnaderna kunde företagas. Genom
cellens upptäckt påvisades enheten till byggnad och
tillkomst inom den lefvande världen, samt att äfven de
högsta och mest komplicerade organismer endast äro
sammansättningar af celler i mer eller mindre förändradt
tillstånd. År 1859 genomfördes cellärans geniala
tillämpning på de medicinska vetenskaperna genom den
ryktbare Virchow, som i sin cellularpatologi sökte
sjukdomens väsende i cellförändringar och uttalade den
ryktbara satsen: “omnis cellula ab cellula“ — “hvarje cell
härstammar från en annan cell“ — en sats, som alltid
måste betraktas som en af vetenskapsbyggnadens
hörnstenar.
Den därmed uttalade kontinuiteten i allt lefvande
fick sedan en vidare bekräftelse genom framstegen inom
den jämförande anatomien, hvarigenom man blef i stånd
att följa däggdjurens gemensamma grund- och
byggnadsplan ända in i de minsta detaljer och att påvisa, att det
mellan den djuriska och den mänskliga byggnaden ej
finnes någon absolut utan endast en relativ skillnad.
Särskildt viktigt är i detta sammanhang det resultatet,
att äfven tankeorganet eller hjärnan ej utgör något
undantag från denna regel och att densamma hos människor
och djur är byggd efter en gemensam grundplan. De
förut gjorda försöken af framstående forskare att här
införa en principiel skillnad och att därpå göra en
undantagsställning för människan gällande hafva i och med
detta försvunnit ur vetenskapen — ja till och med blifvit
förkastade af sina upphofsmän.
Samma bekräftelse erhåller grundsatsen om allt
lefvandes enhet genom de i detta århundrade gjorda
storartade framstegen inom utvecklingsläran som grundlades
i förra århundradets midt af Kaspar Fridrich Wolff.
Denna lära ger oss en i en trång ram infattad
miniatyrbild af den geologiska, paleontologiska och jämförande
anatomiska utvecklingen hos de särskilda individerna.
För öfrigt var med upptäckten af cellen såsom den
organiska världens urform för naturens filosofiska
betraktelse och för en naturlig förklaring af uralstringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
