Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Naturvetenskaperna i det 19:de århundradet, af L. Büchner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detta sammanhang kunna vi äfven anföra att
sedan en gång hjärnan var antagen som själsorgan eller
som säte för all andlig verksamhet (hvilket förut ej var
fallet) har hjärnforskningen både i anatomiskt och
fysiologiskt hänseende gjort oerhörda framsteg. Särskildt har
det lyckats den mikroskopiska anatomien att i den gråa
hjärnsubstansen (det egentliga sätet för psykisk
verksamhet) påvisa tillvaron af ej mindre än 500 à 1,000
millioner i 6 à 8 olika skikt anordnade nerv- eller
ganglieceller med 5- till 6-dubbla nervgrenar. För hvarje i
hjärnan uppkommen föreställning (till och med om man
beräknar föreställningarnas antal så högt som 200,000)
skulle alltjämt komma 2,500—5,000 celler, hvilket bör
vara mer än tillräckligt för behofvet. Häraf kunna vi
äfven sluta, att vårt själsorgan har en stor rikedom på
ej använda ställen och att på grund häraf en obegränsad
andlig utveckling för människosläktet är möjlig utan att
hjärnan behöfver svälla ut till en omåttlig storlek, som
man från olärdt håll framkastat.
I fysiologiskt hänseende förtjänar särskildt nämnas
de med stor framgång bedrifna undersökningarna af
Schiff, Ferrier, Munk, Nodnagel, Hitzig, Fritsch, Broka,
Flechsig och andra öfver särskilda själsförmögenheters
lokalisation eller den i hjärnan härskande
arbetsfördelningen och öfver den topografiska fördelningen af vissa
hjärnfunktioner på hjärnytan — forskningar, hvilka ännu
icke på långt när nått sitt slut. Viktigast härvid är den
af Broka 1861 gjorda upptäckten af “språkcentra“ på
ett bestämdt ställe å främre hjärnan. Sjukdom på detta
ställe af hjärnan har till följd språklöshet. Denna
upptäckt förklarar, hvarför de människoliknande aporna, hos
hvilka ju denna del af hjärnan nästan saknas, trots sitt
människoliknande struphufvud ej kunna tala.
Ej mindre betydelse hafva de alldeles nya
undersökningarne af prof. Flechsig öfver de s. k.
associationscentra i hjärnan och det härigenom beroende förhållandet,
att allt tänkande är af sinligt ursprung i det att med
utvecklingen af dessa centra de olika sinnesorganen i
sin verksamhet träda i förbindelse med hvarandra,
hvarigenom tänkande och intelligens möjliggöres.
Äfven angående det fysiologiska förhållandet mellan
hjärnbarken och den hvita hjärnsubstansen har man
kommit till klarhet genom en noggrannare kännedom af
de dem bägge förenande väfnaderna. Härmed har hela
den psykiska verksamheten i fysiologiskt hänseende visat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
