Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Naturvetenskaperna i det 19:de århundradet, af L. Büchner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvars inre vid århundradets början var fullkomligt
obekant, tagit ett jättesteg framåt. För närvarande hafva
vi genom talrika resandes och missionärers ansträngningar,
genom de europeiska stormakternas eröfringar en
temligen god kännedom därom. Äfven den så ofta för
omöjlig hållna existensen af dvärgfolk är numera genom
Afrika-forskare ställd utom allt tvifvel. Den måste
betraktas såsom ett högst anmärkningsvärdt antropologiskt
förhållande. Äfvenledes har den forntida existensen af
dvärgfolk under den s. k. stenåldern blifvit fastställd
genom d:r Ruesch’s utmärkta undersökningar i
Schaffhausen. Den förmodan ligger nära, att dessa dvärgfolk
som mellanformer i människosläktets gråa forntid “skulle
åtminstone delvis utfylla klyftan mellan oss och längre
tillbaka liggande former, och att därmed stamträdet för
den europeiska människan skulle fått en rikare
sammansättning än man förut skulle kunnat ana.“ (Kollmann).
Nära till antropologien sluter sig psykologien eller
själsläran, om hvilken man nu i ledande kretsar är
öfvertygad, att den ej bör räknas till de filosofiska utan till
naturvetenskaperna — eller att den åtminstone, om några
verkliga resultat skola ernås, måste behandlas medels
natur-vetenskapliga metoder. Detta behandlingssätt har
äfven redan medfört det förut omnämda uppmätandet af
tänkandets hastighet. Vidare hafva vi denna metod att
tacka för en noggrannare kännedom om djursjälen och
uppkomsten af en jämförande själslära. Den gamla
instinktteorien, enligt hvilken hvarje arbete på detta
område skulle blifva onyttigt, gick därigenom samma öde
till mötes som lifskraftsteorien. Bägge äro ju endast
tomma ord för att dölja vår okunnighet. Visserligen
finnes det en instinkt, men endast i betydelsen af
allmänna genom ärftlighet uppkomna själsanlag, vanor eller
hjärndispositioner. I denna bemärkelse måste ordet ej
endast användas i fråga om djur utan äfven om
människor — blott med den skillnaden, att djuret har mer
instinkt och mindre förstånd, människan däremot
jämförelsevis mindre instinkt och mer förstånd. Det finnes
ingen absolut utan endast en relativ skillnad mellan
människo- och djursjälen. Alla andliga egenskaper hos
människan äro utan undantag i sin första begynnelse
påvisbara i djurvärlden — i vissa fall högre än hos
människan. Ej utan skäl benämde en modern naturforskare
djurvärlden “ein aus einander gelegter Mensch“.
Ändtligen hafva vi på psykologiskt område den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
