Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Naturvetenskaperna i det 19:de århundradet, af L. Büchner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omvandlingsförloppet har Darwin vida öfverträffat alla sina
föregångare. Äfvenledes har han förtjänsten att åter hafva
riktat den allmännna uppmärksamheten på ärftlighetens
stora betydelse för kroppslig och andlig utveckling och
att hafva angifvit de naturliga förlopp, genom hvilka de
talrika fallen af “ändamålsenlighet“ i naturen kommit
till stånd.
Näppeligen af mindre betydelse och på det närmaste
sammanhängande med utvecklingsläran äro vårt
århundrades upptäckter inom atropologien eller läran om
människan. Här är existensen af de fossila människorna, som
så länge betviflades, bevisad och människosläktets ålder
på jorden är bestämd. Ifrågavarande upptäckter inleddes
1830 genom det fynd, som gjorts i Somme-dalen i norra
Frankrike af den franske forskaren Boucher de Perthes.
Han fann en af människohänder förfärdigad diluvial
flintyxa. Alltsedan hafva undersökningarna öfver
människosläktets ålder, urtid och förhistoria varit ett
älsklingstema för tidens lärde. Under en jämförelsevis kort tid
har det uppstått en knappast öfverskådlig litteratur,
behandlande dessa frågor. Upptäckterna och fynden på
dessa intressanta och omfångsrika områden hafva år
efter år tillväxt till sådan grad, att därur uppstått
en ny framgångsrik vetenskap (arkeogeologien). Lär
oss denna vetenskap å ena sidan, att människans existens
på jorden rycker tillbaka i ett aflägset fjärran ej
jämförbart med den historiska tiden, så visar den oss å
andra sidan, att hennes existens i geologisk bemärkelse
eller i jämförelse med jordens utvecklingsperioder är
tämligen ny. Vi måste anse människans uppkomst som
kronan eller slutpunkten på den organiska världens
utveckling, öfver hvilken slutpunkt någon vidare utveckling
ej mer från naturens sida är möjlig utan framåtskridandet
lägges i människans egen hand.
En högst välkommen komplettering till studiet af
människosläktets urhistoria blefvo de genom den enorma
förbättringen af fortskaffningsmedlen möjliggjorda
framstegen inom etnografien eller vetenskapen om olika folk.
En noggrannare kännedom om vilda folkslag har
möjliggjort bildandet af vissa föreställningar öfver våra
förfäders älsta tillstånd ehuruväl urtillståndet var ännu
långt primitivare eller ursprungligare än hos de lägst
stående vildar i våra dagar. Hand i hand härmed har
den geografiska vetenskapen utvecklats.
Särskildt har vår kunskap om den mörka kontinenten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
