Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Universella broderskapsinteriörer, af I. A. D.; III. Jakten efter själar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
och förslag en person i egenskap af samfundsmedlem vidtager. Huru
skall väl denna ledare eller förresten någon kunna bedöma de motiv»
som ligga till grund för medlemmarnes handlingar? Hvilket oerhördt
godtycke kan ej här spela in, och huru tror man väl sig i ett dylikt
samfund kunna samla alla dem, som arbeta för mänsklighetens
för-brödrande, då man låter ett dylikt Damoklessvärd sväfva öfver
huf-vudet på hvarje medlem i U. B.? Tron I väl, bröder och systrar, att
en frälsningssoldat, en frimurare, en Odd-Fellow-broder kan sluta sig
till en förening, där deras möjliga förslag och handlingar kunna motas
och stäckas med ett allsvåldigt utvisningsdekret? Se vi på 9:de §:s
3:dje princip innehåller denna, att »ledaren och öfverhufvudet har rätt
att utnämna »agenter» och bekläda dem med’ huru stor makt som
hälst (originalet har »whatever») han eller hon behagar gifva». Hvarest
kunna vi möta ett motstycke till detta stadgande? Jo i Jesuiterorden,
där generalen hadè rätt att utnämna spioner i hvarje land, för att dessa
skulle för honom inberätta allt, som tilldrog sig därstädes. Hvad blir
väl följden af denna paragraf? Ett fullkomligt spionerisystem, ovärdigt
hvarje hederlig människa och än mera teosofer, kommer att så
småningom utveckla sig; den ena medlemmen kommer att misstro den andra,
och huru går det väl då med »broderligheten?» Är det väl möjligt
att antaga, det detta förslag kan upprinna i en hjärna, och uppammas
i ett hjärta, ledt af de ^livita mästarnes» loge? Vi tro det ej. § 12
innehåller först den bestämmelsen, att hvarje underordnad loge skall
hafva rättighet att ordna sina angelägenheter i öfverenstämmelse med
hvad den själf önskar; sedan kommer en bestämmelse af innehåll, att
alla underordnade logers ordningsstadgar och bestämmelser skall hafva
officiella öfverhufvudets gillande och äro af noll och intet värde, om de
ogillas af denne embetsman». Hvilken själfemotsägelse! Först
fram-häfves logernas själfstyrelse, sedan upphäfves densamma, genom att
af-göranderätten i sista hand lägges i ledarens och öfverhufvudets hand!
Det nationellas rätt förbises; man tror, att allt, som lämpar sig för
Amerika, passar för andra land, att det är möjligt, att en enda person
kan äga nog skarp blick och tillräckligt förutseende för att regera hela
världen. I 12:te paragrafen upphäfves helt och hållet kongressens
autonomi, lägges i ledarens hand makt att förekomma diskuterandet af
och omröstningen öfver hvarje ämne, som efter ledarens uppfattning kan
vara skadligt för broderskapets sak.
Hur kan ej detta stadgande tänjas och missbrukas, hur kan ej
ledaren med stöd af detsamma annullera allt hvad kongresser heter, och
styra U. B. alldeles på egen hand, eller i samråd med sitt privata råd?
Finnes .det någonstädes i det frihetsälskande Europa, eller i Amerika,
en kongress eller församling eller ett möte, där ordföranden eger en
sådan rätt? Har Väl konungen eller talmännen i vår riksdag denna
rätt? eller eger ärkebiskopen rätt att utan vidare annulera kyrkomötets
beslut? Till och med i katolska kyrkan har den åsikten gjort sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
