Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ghettons drömmare, af I. Zangwill. 5. Kristendomens försonare. I—IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
"Har ni satt det där i er bok?"
Hulda rörde vid manuskriptet i djup vördnad.
"Bet står här alltihop", svarade hon.
"Hvad? Citat ur Nya testamentet?"
"Ur våra judiska apostlar!" sade Zussman.
“Naturligtvis. På hvarje sida!“
“Gud hjälpe er då!"
III.
Folkens brödraskap kom slutligen ut. Fastän
räkningen blef mycket större än hvad som kunde vara rätt
och fastän de måste taga den sista groschen af sina
hop-sparda slantar, voro likväl Hulda och hennes man
lyckliga och belåtna. De hade sått säden och väntade nu i
orubblig tro på skörden: Israels försoning med
hedningarna. Boken, hvilken gafs ut i pappersomslag,
kostade en shilling. Fem hundra exemplar hade tryckts
för första upplagan. Efter sex månader stod räkningen
sålunda: sålda åttiofyra exemplar. Hvad pressen angick,
var det endast tvänne skrällande tidningar, hvilka
om-nämt boken och då de voro tryckta på samma ställe,
kunde man befara, att de blifvit mutade. De judiska
tidningarna, skrifna på engelska, hvilka alltid hägrat för
Zussman såsom världsomskakande, nämde icke ett ord
om hans bok. Kanske hade det äfven varit bättre, om
He båda andra tidningarna behandlat boken med
tystnad, ty fastän icke ens hundra exemplar voro i
cirkulation, var icke dess mindre Folkens brödraskap i hvar
mans mun. Röda bödelns aning hade endast varit allt,
för sann. Ghetton, van vid lömska anfall på sitt
andliga citadell, fruktade till och med de, hvilka skrefvo
på hebreiska. Trots den orientaliska sandal, i hvilken
den djärfve skomakaren förklädt sig, kunde de nog ändå
se den klufna hästfoten. De skulle inte låta sig luras
af den prålande helighet, hvilken Darwin och Schopei
-hauer — förmodligen biskopar i den engelsk-episkopala
kyrkan — hade lånat från deras hebreiska alfabet. Var
det inte ett riktigt den Ondes påfund att i annonser
inblanda det heliga språket, inbjudande alla, som sökO’
efter ljuset, att komma till Whitechapel Road mellan
3—7 för att där finna det? Det hade till och med
upp-gifvits som hopplöst af de spetsnäsiga "damerna me l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
