Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Det judiska nationallynnets patologi, af Philipp Frei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
hvarest efter czekkernas föredöme den ena lilla
språkstammen efter den andra förstod att känna sig som nation
och just därigenom tillkämpar sig framgång, gafs det
frestande exempel, af hvilket zionismen tog lärdom. Den
fann likväl praktiska anhängare, som genom föreningsväsen
och penningetillskott deltogo i den goda saken, först
sedan den kristligt-sociala, religiöst anlagda antisemitismen
och Schönerer-partiets ras-antisemitism låtit en
anslutning-till deras värdfolk förefalla de österrikiska judarne
såsom något mycket otacksamt. I ett sådant sjukligt
sinnestillstånd skulle ett skönt nationelt löfte, om det ock
utgick från frasrika utopister, finna fruktbar jordmån.
Märkvärdigt nog går den klerikala reaktionen samma väg som
zionisterna. Den påyrkar, om med full insikt om
följderna må lämnas därhän, åtskiljande mellan judar och
kristna. Pluraliteten af det kristligt-sociala
Neder-Öster-rikiska riksdags-utskottet tog härtill det första afgörande
steget, då det “så vidt möjligt var“ indelade barnen i
folkskolorna efter deras trosbekännelse. En sådan
förändring behagar väl zionisterna, hvilka ögonskenligen
glömma, att isolering redan en gång förr genom
ensidig-själsutveckling bringat judarne till ett allmänt andligt
stillestånd. Också vilja de icke medgifva, att religionen
i dess ortodoxa form skulle vara det enda verksamma
medlet för att trumma ihop judar af olika nationalitet
till en nation, och bedyra att en massutvandring från
Europa till Asien icke skulle vara något tillbakaskridande,
utan snarare inrymma åt judarne en plats vid
kulturstaternas politiska taffel.
Dessa politiska anledningar till zionismens uppkomst
befordras genom sociala orsaker. Den utför en
automatisk försvarsrörelse mot socialismen, i hvilken den
judiska anden från sammansmälta lager på ett framstående
sätt tager del. Mindre bestämda äro rörelsens
psykologiska orsaker. Om det svaga Zionsropet i vår
ideallösa tid erinrar om judarnes djupa framtidslängtan, som
i sitt messianska uttryck skapat hela kristendomen, så
stämmer likväl zionismens slagord: “det judiska
national-lynnet“ till eftertanke. Är den satsen riktig, att det
judiska nationallynnet under medeltiden förlorat sin
förmåga af sammansmältning, då är förvisso zionismen, i
trots af de enorma yttre svårigheter, som ställa sig i
vägen för dess syften, det bästa svaret på det ständigt
åter upplågande judehatet. Men äro judarne såsom de
fromma af en sedan två årtusenden i alla världsdelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
