Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Det judiska nationallynnets patologi, af Philipp Frei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
kringspridd, enligt Lombroso till femtionio procent med
arier blandad ras, utan politisk och sedan flera
århundraden äfven utan litterär gemensamhet, en nation? Hafva
de från arierna skiljaktiga egenskaper, som icke kunna
förklaras genom tvångsförhållanden? Därmed står och
faller zionismens tes. Judarnes egendomliga
ställning under medeltiden angafs först af Lombroso
såsom orsak till afgörande karaktärsförändringar. Hans
betraktelser öfver det hat, som romarne lämnade i arf
åt kristendomen, hänvisa till den egensinnigt förstenade
mosaiska religionen som dess hufvudorsak. Därtill
kommer den förment rasrena arierns känsla af
själfbelåtenhet gent emot en annan ras’ underlägsenhet, hvilken
kan vara atavistisk, men ännu i dag är fullt verksam.
Men helt och hållet förklaras den utomordentliga
fiendskapen mot och den svårutrotliga ringaktningen för
judarne först genom kyrkans planmässiga tillgodogörande
af den medärfda själfbelåtenheten och motviljan, ty det
var kyrkan, som bestämde judarnes Öde under
medeltiden. Sedan de båda religionerna afspärrats från
hvarandra genom dogmernas sinnrikt uppförda skiljeväggar,
tjänade “judendomen" presterskapet såväl som de
världsliga förtryckarne, hvilka togo exempel efter detsamma,
såsom afledare för folkets passioner. Så ofta den
hedniska sensualismens fjättrade hat uppreste sig mot den
bleka läran från Nazareth, så ofta som hungersnöd, pest,
eller religiöst vansinne grep mängden, prisgafs det
mänskliga villebrådet inom ghettons inhägnad till hetsjakt.
Med lätthet låta den judiska blandningsrasens
biologiska egendomligheter, lefnadsvanor och bruk härleda
sig från denna isolerings och denna förföljelses
förhållanden. Denna föränderlighet kan icke illustreras bättre än
därigenom, att judar, som vuxit upp i lycklig frihet,
snart hafva utbytt sina oseder mot sina värdfolks mest
nationella oseder och sin vurm för affärer mot allehanda
nobla ståndsfördomar. Det skulle fordras en omständlig
metodisk undersökning att kunna visa hurusom äfven
egendomligheter i sättet att tänka och känna uppstått
på samma sätt. Hvad som härvidlag först väcker
uppmärksamheten är den judiska dialektiken, som erbjuder
något specifikt icke blott i afseende på formen utan ock
i afseende på tänkesätt. Något olidligt negerant
kännetecknar densamme, så länge den ledes af förståndet och
så vi dt det är fråga om fördel och affärer; den är
betäckt af taggar, är genomträngd af nervös lidelsefullhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
