Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Det Uppsala som gått, grupper och individer från 70- och och 80-talen, af Proteus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
sel; raska och oberäknade rörelser gåfvo hans
uppträdande något bullersamt och oroligt, som än mer ökades
genom flitigt användande af käppar, piskor, sporrar,
nyckelknippor och andra skramlande attribut. När W.
kom med i ett sällskap, kunde man vara viss om, att
det blef lif i spelet, ty han besatt äfven en ytterst
rörlig tunga, och det anseende för godt hufvud, som han
förvärfvade, hade sin egentliga grund i en vacker
förmåga att konversera och ge snabba och ofta bitande
repliker. När dessa någon gång varit sårande eller W.
af sin nyfikenhet eller intriglusta drifvits till taktlöshet,
var han snart redo till .ånger och afbön och visade sig
därigenom äfven äga ridderliga drag.
Grefve W. kunde på sätt och vis betraktas som en
lyxens föregångsman. Det var nämligen mycket till
följd af hans exempel eller initiativ som den materiella
samvaron antog dyrare former och som hästar och
hundar blefvo på modet inom de flott lefvande
studentkotterierna. Väl hade den excentriske göteborgaren A.
von M. ett par år förut slagit ett rekord med sin Karo,
en stor, grå och blaserad vindhund, och Laxen ökat
sin popularitet med sin skotska Lazzi, hvilken snart af
studenterna bekom den vitsiga benämningen
“Laxhyn-dan“; men först när den uppländske baron U. med sitt
fullblodssto och i sin amerikanska vagn passerade gatorna,
följd af sina väldiga ulmerdoggar, eller när baron
Gyllen-kanon i sällskap med sin Lord på sin grå springare
sprängde vildt uppåt Karolinabacken, såg Uppsala en
motsvarighet till den extravagans, som blomstrat på
60-talet under grefvarne G:s och von D:s dagar.
Beträffande de materiella njutningarna, så hade den
vid Nils Funckes ankomst till Uppsala ännu vid
festtillfällena brukliga halfkannan punsch försvunnit. Den
dog ut med Novum och Lunkan, och äfven
sommarbålarna på Flustret voro mindre uppmuntrande, medan på
Thaddis och Gästis en half iskall Cederlund var det
behagliga, lätt mångdubblade måttet för hvardagsvaran
och champagnen vid högtidligare tillfällen allt mer
utträngde de andra bålingredienserna. Magens kraf på
fastare ämnen tilltog samtidigt, i enlighet med naturens
behof och njutningsbegärens ordnande, och dryck utan
en riklig och läcker föda ansågs allt mer tillhöra ett
lägre kulturstadium. Den som ännu i midten af 70-talet
kunde iakttaga hur den studerande ungdomen på
nations-testerna ganska grundligt berusade sig med stora
kvantiteter af den ljumma, gula och simmiga svenska
nek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
