Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Vänner emellan, episoder och pointer ur dagskrönikan, behandlade i brefform, af Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att freda mitt samvete måste jag dock börja
med att taga tillbaka något af hvad jag härom sistens
väl skarpt skref om en exempellös slöhet och
intresselöshet såsom karakteristiska för årets valkampanj. Val
ha nämligen sedan dess förekommit, vid hvilka man
icke kan rättvisligen göra anmärkningar mot den
politiska lifaktigheten.
Du, som känner mig, förstår nog redan på förhand
min intellektuella och moraliska tillfredsställelse öfver
att hrr Bergendahl och Pettersson i Fräntorp tillhöra
den andra kammare som gått. Den förre var en mycket
motbjudande amalgamation af skvadronerande
obesvärade knektfasoner och jargon från den tid, då det
ansågs mera onödigt att ställa större anspråk på
landsorts-löjtnanternas intellektuella naturell och grundliga bildning,
och af en agrarisk godsegares trånga och klassegoistiska
syn. Den senare hade med åren utvecklat sig till en
alldeles ypperligt karakteristisk blandningstyp af en
reaktionärt förstelnad klassmedveten riksdagsbonde och af en
debattör, hvars dialektik bildade en oupplöslig förening
af den sannskyldige bondadvokatens dialektik och den
sofistik, som i våra dagar anstår en under det
nuvarande landtmannapartiets egid utkorad värdig
lagutskotts-medlem af hemmansegareras. De båda herrarne voro
just sådana riksdagsmannaexemplar, hvilka ej böra på
annat sätt minnas i vår riksdagshistoria, än hvad fallet
var med hrr Jansson i Karlshed och Pettersson i Hamra,
d. v. s. som kakografiska, afskräckande exempel: Detta
borde vi alla, tullvänner eller tullfiender, vänstermän
eller högermän, kunna samsas om. Det skulle naturligtvis
ha varit obeskrifligt fägnesamt, om också hrr
“Gammals-torparen“, Sjö m. fl. gjort sällskap ut ur riksdagen. Men
man får vara tacksam för hvad som vunnits.
Ej häller kan man annat än som till gagn för den
allmänna trefnaden betrakta d:r Ljungmans nödtvungna
aflägsnande. Jag hyser visserligen inte den rätt allmänt
spridda indignationen mot honom, jag kan det nämligen
inte, enär han som parlamentariker måste enligt mitt
förmenande hufvudsakligen ses från en mera patologisk synpunkt
eller såsom offer för en vurm eller tvångsföreställning,
som beröfvat honom förmågan att öppet bekänna kort,
att från ena dagen till den andra fasthålla fixerade
omdömen och viljeyttringar och å andra sidan låtit honom
missrikta energien och verksamheten eller omåttligt
öfver-drifva betydelsen af sina tämligen sterila
konstitutio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
