Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Vänner emellan, episoder och pointer ur dagskrönikan, behandlade i brefform, af Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536
matiskt, att han verkligen besatte den största sakkunskap
och det mest lefvande intresse för sjöfartsnäringen. Och
hvad hr Linder trodde och sade, det trodde och sade
samtliga fosterländska förbundets och moderata
valmansföreningens civile och militäre ämbets- och tjänstemän
samt grosshandlare. Att nu i själfva verket det där
storståtliga anförandet, ej var till omfånget mer
imponerande, än att det utgjorde 18 tryckrader, var en
betydelselös bisak, som hvarken fick eller kunde minska den
öf-vers vallan de entusiasmen och tacksamheten hos
Stockholms handels- och sjöfartsidkare mot den man och de
föreningar, hvilka ville lyckliggöra dem med en speciel
representant, som på ett så briljant och ovanligt sätt
dokumenterat sin kompetens och sitt intresse.
Men hur egendomligt eller klent bestäldt det än
må vara med den politiska träningen, bildningen,
grundligheten och allvaret hos dessa högerfraktioner och deras
ledande män, så är det dock ingenting emot hvad
förhållandet är med Stockholms handtverkare som kår. De
äro i alla dessa afseenden betydligt efterblifna. Det är
måhända icke utmärkande ensamt för de stockholmska utan
gäller nog de svenska handtverkarne i allmänhet. Det kunde
man väl lägga märke till vid handtverksmötet 1897, då
man hade tillfälle att jämföra dem med deras norska
och danska ståndsbröder, och det bekräftas till fullo af
iakttagelserna från riksdagen, t. ex. den sorgliga och.
mindre propra plebejska företeelsen på Malmöbänken hr
C. A. Andersson, som nu ändtligen tagit afträde, men
tyvärr tycks ha fått en nästan sig värdig och
jämbördig efterträdare, samt beträffande de menlösa och klena
typerna, som genom det riksbekanta upphäfvandet af
Stockholmsvalet placerades på Stockholmsbänken. Och
skulle man inte känna sig öfvertygad härad, behöfde
man endast gå upp på handtverkarnes möte på börsen
i anledning af riksdagsmannavalet och uppmärksamt
observera och lyssna till talarne, i synnerhet deras två
ledande pampar, den sladdrige fabrikören och
vasariddare11 Lyth samt målarmästaren A. P. Lindberg. Den
senare, till hvilken agrarredaktören G. Ericsson är politisk
busenfreund, protegé eller protektor samt skrifkunnig
vän, ger genom hela sin yttre habitus intryck af att
vara ett stockholmskt motstycke till förstnämde
Malmö-herre C. A. Andersson, d, v. s. att vara bäst på sin plats
bland de vid toddarne kannstöpande kälkborgerliga
po-litikussarne. Och går man på ett möte, kommunalt eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
