Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Vänner emellan, episoder och pointer ur dagskrönikan, behandlade i brefform, af Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
politiskt, konservativt eller liberalt, i synnerhet i kretsar
sådana som första och tredje, där handtverkareelementen
äro talrikare representerade, kan man vara förvissad om
att i nio fall af tio de till form och innehåll enklaste
och underhaltigaste talarne tillhöra handtverkareklassen,
af hvars medlemmar i parentes anmärkt sedan gammalt
skräddarne äro politiska habituéer, fastän därför icke
vidare framstående. Är det någon handtverkare, som
synes inse de elementära fordringarna på en mötestalare
eller att han icke å la hvarjehanda riksdagstalare såsom
hrr Carl Nyström, Sjö och Eriksson i Elgered m. fl. skall
uppträda hufvudsakligen för nöjet att höra sin egen stämma,
utan därför att han verkligen har något som han vill ha
sagdt och som han kan säga på ett förståndigt och klart
sätt — ja då har han antagligen blifvit tränad bland
socialisterna eller nykteristerna och hunnit som talare bli
någorlunda torr bakom öronen. Utan att tänka eller tala
alltför vackert om diskussionerna exempelvis på de
liberala mötena i första och femte kretsarna och utan att
vilja påstå, att icke åtskilliga af de socialistiska och
nyk-teristiska mötestalarne ibland prata högst betydligt med
smörja, så tror jag dock rättvisan bjuder att påstå, att
en förändring till det bättre röjer sig hos våra dagars
politiska möten mot forna dagars, ehuru dessa emellanåt
i följd af de politiska lidelserna kunde vara omväxlande
och pikanta nog. I år har det gått ovanligt lugnt och
städadt till, både liberaler och socialister ha liksom lärt
att ha mer rrespekt för hvarandra och umgås under mer
parlamentariska former.
Hvad som jag särskildt och till min glädje fäst mig
vid är att släktet af de jämt och samt nästan med en
naturlags nödvändighet återkommande reguliera
mötestalarne synes stadt på utdöende. Visserligen förråder
den bekante magister Millqvist något oroväckande
tendenser, att perpetuera rasen och formligen utveckla sig till
en permanent mötestalare- och interpellantinstitution, men
en fluga — om ock aldrig så voluminös och nitiskt surrande
— gör dock ingen sommar. Dr Anton Nyström tyckes
skönt nog ha resignerat och från mötespolitiken och
riksdagsmannakandidaturen tagit sin hand och sin
kolossala oöfverträffliga svada. Och hvad som naturligtvis
gläder mig ojämförligt mer det är, att för längesedan
försvunnit de där gamla perpetuella mötestalarne af den
•ouppblandade enfaldighetens cert som t. ex. 80-talets
han-delslärare Brunell, handlande Brusander och hvad de nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
