Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Musikrevy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. k . u *. a
697
ström). Hr Söderman, som utan någon double fått ha
sin Ung-Hans i fred, gör god verkan som sådan, men
har endast i tredje akten några toner, där hans stora
röst kan få välla fram.
Af mänskliga damer erbjuda operan endast en,
solist nämligen. Däri ha fröknarne Thulin och Nordin
fått alternera.
Detta parti är ganska anspråksfullt, fordrar stor röst
och utpreglad tragisk talang, särdeles för att rädda hvad
som räddas kan af den odiösa tornscenen. Ingen af
dessa bägge unga damer går ut med rolen. Dock
föredraga vi den med minsta rösten därför att hon — frk.
Thulin — sjunger bättre, har vackrare timbre och hur
hon nu bär sig åt äfven i heroiska moment märkvärdigt
väl förmår bevara sångens ether, så till sägandes (Se
vidare om sådant Orvar Odds karaktäristik öfver Julius
Günther, 40:talets n. b.). Verkligt teaterblod och
temperament ha vi svårt att uppdaga hos frk. Th. allt
fortfarande, men hon saknar ej scenintelligens och förstår
att dra nytta af sina lektioner. Med en verklig lyrisk
tragedienne å la Hebbe eller Ek skulle den otympliga
panorama-tablån i akt IV ej behöfvas. Men nu så. Med
allt detta står dock den Thulinska prestationen fullt på
artistnivå. Det gör icke den Nordinska, med hvilken vi
därför sakna anledning vidare befatta oss.
Om de fyra undervattniska damerna kan endast
godt kungöras. Frk. Hultings stämma borde dock
vidare tränas och egaliseras, det är ju en sällspord volym
qch äfven höjd. Här klingar plötsligt då och då en
mycket hög ton af renaste silfver, men den klingar
fristående, som från en annan. De andra hafsmåsarne,
nej vi mena hafstärnorna — nej hafstärna låter så fult
— sjötärnorna — enfin — ha alla vackra röster och
duktig sång och nämna sig, uppkomna till jorden, resp.
Linde- och Hall-gren samt Edström.
Så Gudskelof ha vi gått igenom den sällspordt
långa personlistan och vilja nu endast lyckönska kören
till dess lyckade prestationer (t. ex. i final III).
Kör-staten jär dessutom inte mer så fuler som förr. Den har
fått flera vackra flickor och till och med ett par unga
vackra pojkar, riktiga pojkar, inga utklädda balett-tanter
längre. Därpå har samspelet vunnit. Teatergyckel och
granna kläder roar ungdomen.
Om orkestern under hr Nordqvist: idel beröm!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
