Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Hvad som ej kan köpas, af N. Polewoy. I—III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
Holschtjew såg tankfull på sin vän och svarade icke.
— Nu skall du inte tro Terjescha, att rikedomen
har gjort mig högfärdig och öfvermodig! Skräp, min
vän! Jag är färdig att stå både dig och andra till
tjänst . . . Behöfver någon mig — så säg bara till.
Jag-kan gifva både arbete och pängar. Jag behöfver bara
öppna munnen och fälla ett litet godt ord för dig, det
må vara i duman, banken eller börskomitén, så gör man
som jag vill.
— Tack min bror! svarade Holschtjew lugnt. —
Jag ser att du icke är sämre än andra millionärer och
:guldsäckar. Men det är bara så, att jag icke behöfver
dig, Gud ske lof! Jag är lyckligare än du!
— Hvad menar du? Lyckligare? upprepade
Gwas-djilin förvånad och med ett litet leende som röjde hans
misstro. Är du kanske rikare än jag eller drifver du
vidsträcktare affärer.
— Hör på du! Du har gräft in dig i dina
millioner, tornat upp palats och magasiner och nu tror du,
att det icke lins något annat ljus i världen. Jag är
lyckligare än du redan därför, att jag icke har några
affärer och icke häller några palats. Jag har
öfverläm-nat allt åt barnen och flyger nu, som du ser, omkring
som en fri fågel.
Gwosdjilin såg häpen, nästan strängt på honom.
— Hvad vill detta säga bror? Hvad är du
egentligen för en? Man har berättat att du hade en ganska
stor affär, och den har du lämnat ifrån dig, drifver
omkring utan arbete . . .
— Aha! Nu är det millionen som talar! Den
reser på sig! Hvad är du egentligen för en? “Det är
väl aldrig oss han vill komma åt“, menar du. Nej! Du
tar fel, gamle kamrat! Jag har bara helt enkelt
tröttnat på världens äflan och fåfänga. Allt bråk om
pängar och pängarna själfva — allt detta är bara synd och
strid och ondska! Man glömmer Guds hus, kommer sig
icke ens att göra korstecknet öfver sin panna, bara för
att man rusar än hit, än dit, lägger ut försåt för nästan
och begagnar sig af hans olycka , . . Tvi! Sin själ
har man icke tid att tänka på, men själen ängslas och
ropar efter Guds ljus och Guds ord. Äfven min själ
kved!.,
Holschtjew höll upp ett ögonblick som om han
velat andas ut och tilläde sedan sakta:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
